Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då jag återhemtat mig mötte mina blickar
grefven och min son, hvilken han tryckte uti sia
famn och sade:
— Du, mitt barn, skall bedja för din far T
— Grefve, om jag ännu egde en enda
gnista af kärlek för er i min själ, skulle jag qväfva
den, emedan den numera ej kunde vara förenad
med någon högaktning. Ni har förgätit edra
löften, edra eder; hade ni för mig haft den kärlek,
hvarom ni så mångfaldiga gånger sökt öfvertyga
mig, och som stundom gjorde mig så outsägligt
lycklig, ni Hade då, ehuru ni kanhända genom
familjeförhållanden nödgades afbryta er
förbindelse, varit den, som underrättat mig derom. Edra
bref till mig under hela eder frånvaro voro
ömma, kärliga; de kunde aldrig väcka hos mig
någon misstanka, och likvisst var jag så bedragen!
Jag kan aldrig glömma fadren till mitt barn;
måtte denna oskyldiga varelse en gång förlåta er
så, som jag förlåter. Min sista bön hos er är
den att ni lemnar mig, lemnar mig för evigt.
Djupt kände jag hvad dessa ord krossade
mitt hjerta. Jag anropade Gud om
ståndaktighet att icke låta det åter förvillas. Jag kunde
nu af smärta ej mera framföra ett enda ord.
— Du önskar således, min Henriette, att
vi skola skiljas för evigt?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
