Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bönemannens brudgumsstrumpor.
Ingen i hela Gåslösa härad hade så många par
ullstrumpor som Bengt Bodelsson, och det kom sig
däraf att han var böneman. Inte blott i Hönslösa
by, utan ock i angränsande socknar.
Ty som bönemanspresent tillföll honom ett par
nya ullstrumpor af hvar och en tös, hos hvilken
han hörde sig för åt någon rik åboson eller
änkeman. Om där blef nå’nting af, förstås —■ annars
fick han nöja sig med trakteringen och den vanliga
taxan af en krona, som friaren gaf honom.
Men också var trakteringen af yppersta slag —
så vidt huset förmådde. När Bengt Bodelsson syn
tes på gården, fick alltid far i huset brådt med att
låta drängen fiffa upp i stall och ladugård; mor fick
de bästa täckena på bänkarna och de bästa dukarna
på borden; fjädervingen dansade kring stolar och
skåp; flickorna fingo en ny tröja på ryggen och en
ny lintott på “rockhufvudet”.
Bengt hade alltid ögonen med sig i alla vinklar
och vrår, och kräsen var han på mat. Det dugde
inte att komma med lungmos eller pressylta till
honom, utan där behöfdes stekt fläsk, ägg och
risgröt och “gök” ofvanpå. Det var också bäst att
se opp när Bengt kom; han gick alltid med en
svärson i fickan på sin långskörtade, blå vadmalsrock,
som klockaren i Hönslösa brukade säga.
64
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
