Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dåligt att tala med henne i kväll. Hon förstär en
så godt och kan läsa mellan raderna. Hon mätte
väl inte ha fästman f Hvad tror du, Kersti, hon
skulle svara, om jag frågade henne rent ut —t”
“Fågel, som sjunger, får alltid maka, när han
funnit rätta locktonerna 1”
Och därmed vände hon sig om. Ljuset föll på
ett gladt, fagert anlete.
Det var Gunilla.
Tufve stod som fallen från kyrktornet.
“Jag trodde — trodde inte — trodde det var
Kersti — det var inte meningen — jag tänkte
aldrig —”, stammade han.
“Var det inte meningen!1’ sporde hon blidt
och trädde ett steg närmare.
“Joo, det vill säga —”
“Tufve på kurtis i skafferiet!” ljöd det i
detsamma. —
Det var Ingemar, som stod i dörren |och
gapskrattade.
“Tufve Tösarädd vill bli fästman!” skrattade
han med full hals.
“Han ville visst bara ha lite käramjölk”, sa’
Gunilla skälmaktigt.
Tufve höll på att smita, skamsen och arg pä
Jngemar.
“Nää pass, du! Här slipper ingen ut! Utan
ta du tösen om halsen: jag ska’ vända mig mot
dörren och dricka kärnmjölk, medan du kysser
henne. Yar inte sjåpig; du vet jag föresatt att ni
två ska’ bli ett par, och törs du inte ta henne om
lifvet, så går jag — vid min nydöpte pojkes röda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
