Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men tio minuter efter var hon klädd och på
väg till änkan.
• *
“Hvad i all världen blåser det för vind i dag
— du ute och åker i silkestass?” sa’ änkan
skrattande, när Lars körde in och höll vid logen. Bengta
stod och malde kaffe i köksdörren.
Lars steg sakteliga in i stugan.
“Är du på väg till prästen och har tappat
fästmön?’’
Och hon skrattade gladt spm en lärka.
“Hon ville inte följa med”, sa’ Lars buttert.
“Martina? Hvarför bar du inte ut henne och
satte henne i vagnen? Du är då en vante — ja,
nog är du så!”
“Har väl varit det, åtminstone! Men nu är
det slut.”
“Pyttsan! Du har alla dar varit en vante, och
en vante blir du!”
“Vill du följa med?” sa’ han tyst och
långsamt.
* ‘ Till prästen ? I dag ? Med dig!! ’
Och hon slog med händerna på knäna och
skrattade, så att ögonen runno.
“Men du sa’ ju på höstagillet–––-”
“Asch, din tynting! Tror du jag satt och
friade då? Inte för det: du är en bra karl, men inte
vill jag ta’ dig från Martina, inte.”
“Men hon vill inte!” sa’ han förtviflad.
“Hon är omöjlig!”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
