Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Skrifver ingenjören vers!” frågade fröken
Aurelia under samtalets lopp.
“Nej, Gud ske lof! Jag sysselsätter mig bara
med nyttiga saker.”
“Så gediget men så trivialt!”
“Ja, se jag inlåter mig aldrig på annat än hvad
jag kan. Tycker fröken Guldholm om musik f”
“Oooh!”
“Nå, då lider fröken naturligtvis osägliga kval
vid att höra på ett positivt”
“Usch, tala inte om sådant elände bara!”
“ Tillfällighetsrim äro diktens positiv — takten
finns, och den borrar sig in i öronen. Men den
konstnärliga, anden och själfva känslan, saknas. Poesi
är lif — riktig poesi — och lif är kraft, men inte
fraser. Hvad äro hundra under svett och möda
konstruerade sonetter mot en slåttermaskin!”
Fröken såg på honom. Var det drift t Eller
öfvertygelse f Men samtalet afstannade.
På kvällen frågade fru Guldholm sin dotter,
hvad denna tyckte om ingenjören.
“Ja, jag vet inte, hvad jag ska’ säga: jag har
riktig respekt för honom, tänk! Han ser så säker
ut och rak i ryggen — han vet nog hvad han vill.”
“Där ser man ändå skillnaden på en fin karl
och en, som gräfver ner sig i pappersluntor! Tänk,
så rar löjtnant Klöfverblad är! När han ser på en,
så är det som han ville falla ner och tillbedja, och
så är han så smidig och “lillegant” i sina rörelser!
Ingenjören är stel som han hade sväljt en
timmer-mansblyerts, och han slår inte knut på ryggraden,
när han bockar sig. ”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
