Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
läraren, som tog ledningen. Klockaren blef så
perplex, att han tappade koncepterna och tystnade,
prosten vände halft på hufvudet, alla ögon från
fruntimmersbänkarna riktades mot den nye
sångaren, som stod där, trygg och reslig, medan
solstrålarna från kyrkfönstret lekte i hans blonda,
krusiga hår och på hans friska, rosiga kinder. Vacker
var han — om han nu kunde trolla eller inte,
hvis-kade flickorna till hvarandra. Och lite hvar af dem
rycktes med — så kraftigt hade psalmsången inte
på åratal klingat i Kviståsa kyrka.
När prosten hade kommit upp på predikstolen
och börjat mumla på sedvanligt sätt: “Kongl.
Maj:ts nådiga kungörelse om–––––––” började
fruntimren troppa af, och snart hade kyrkovärdens
kvinna hela sommarstugan full af kaffetörstiga
väninnor.
“Ta’n nu af det lilla här är — varen så goda!
Och låt oss få höra, hur det förhåller sig med den
där trollerihistorien — hvem det nu är, som kan
den. Men en sak säger jag: det är en, som kan
sjunga.”
“Det är som vore det min man upp i dagen,”
sa’ klockarefrun.
“Hm! Hm!” hördes på åtskilliga håll.
“I hans ungdom, förstås!” sa’ hon.
Och så lade sig mumlet.
“Jo, det gick till så här,” sa’
nämndemansmoran. “Första dagen, när skolan började, frågade
han barnen , hur ofta där brukar skuras i skolan,
och de svarade ju som sanningen är, att där skuras
aldrig, utom när gamle Mästers kvinna hade an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
