Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Det ämnar jag också göra. Marie har sina
tankar åt det hållet, där Måns Michaelsson bor
_____ 99
“Nä, men det här går öfver mitt förstånd. Det
trodde jag inte en katt mer än jag hade nos om.
Hur vet han det!”
“Det kan man läsa i tydlig stenstil, om hon och
han se på hvarandra, och en annan står och ser på
dem bägge. Det var Marie. Hulda dansar aldrig
med någon annan än riksdagsmannens Håkan–––”
“Ja, men gubben vill ju inte. Tror han, att där
är riktigt allvar och besked med Håkan!”
“Alldeles säkert. Han har för resten hviskat
ett ord i örat på mig — det dröjer nog inte länge,
förrän han kommer och säger ett sött ord.”
“Hvad hon skall bli glad — nu ger det sig om
jag kan gissa rätt.”
“Ja, det säger jag med––-”
“Häradsdomarens Per — se’n nu fadern har
blifvit hygglig. *
“Detta öfver går mitt förstånd––––––”
“Gubben har själf en gång talt om för mig att
far har sagt till Per att om inte fadern —”
“Ja ja, det är sant; jag vet det. Jag tyckte
det var synd om pojken, och Augusta grät. Men
en kunde ju inte låta henne komma in i en sådan
släkt — sådan gubben var förr. Nu är det Gudi lof
på annat vis.”
“Nå, så jämnar det sig ju för dem.”
“Men nu ska’ ja tala om nå’nting för honom,
Rosengård. Amanda hvarken talar eller tänker på
någon annan än honom, och så ung som hon är, har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
