Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Statsrådinnan Therese Ehrendt var omkring femti
år. Men icke ens solskenet, som i långa ljusknippen
strömmade in genom de höga fönstren, kunde leta
fram annat än några nästan omärkliga rynkor kring
ögonen och några liksom med nål ristade fina fåror
vid munvinklarna i det ännu ungdomligt blomstrande
vackra ansiktet med de stora, högmodiga Ögonen.
Och i hennes mörka, rika hår, som låg slätt
nedkammadt i mjuka vågor kring panna och
tinningar, mäktade solen knappast uppdaga ett enda
grått strå.
I den lösa, eleganta morgonrocken föreföll hennes
högresta, raka, ståtliga gestalt ännu större och
yppigare än eljes. Det utgjorde statsrådinnan Ehrendts
stora sorg i lifvet att hon blef för fet, alldeles för fet.
Förgäfves hade hon genom snörning sökt råda bot på
denna öfverhandtagande, förargliga fetma;
framgången hade tyvärr blifvit mer än tvifvelaktig.
Försöken, som hon tidtals gjort, med sträng
återhållsamhet i mat och dryck utföllo lika otillfredsställande.
En sådan ständig fasta blef en botöfning, som i
längden öfversteg hennes krafter. Hon hade en
stark, sund människas friska matlust och ett godt
bords njutningar voro för henne så lockande, att
hon ovillkorligen måste falla för den dagligen
återkommande frestelsen. Därför hade hon sist och
slutligen nöjt sig med en kompromiss: hon hade
fattat det förnuftiga beslutet att hålla sig inom den
möjliga försakelsens gräns.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
