Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELGA WI S BECK
trots att det är så kort och blef så litet till, eller
just därför. Och det mysterium du nalkas, skall
fängsla dig så, att du glömmer de jämförelsevis
obetydliga problem, som lifvet ger inom sin ram.
Hvad som händer dig i lifvet, betyder ingenting,
ty döden behärskar allt.
— Det var stora ord, sade Helga, och tänkte
med en slags oförklarlig glädje: detta betyder, att
det inte händt honom någonting på alla
dessa år. Hon tyckte sig se upprulladt för sig det
lugna, välordnade bekväma lif, hvars stilla lycka
närde hans spleen, till dess den en dag skulle bli
honom öfvermäktig. Såvida icke ett ärligt bekymmer
komme och räddade honom.
Han såg på henne från sidan med en blick full
af motvillig beundran.
— Och du är så ung med dina trettiofyra år
och alla erfarenheterna från ditt yrke, att du inte
ens känt en flyktig stämning dra förbi, sådan som
hänger öfver mitt lif?
Frågan syntes henne något barnslig för att
komma från Krister, men då hon icke fann någon
passande omskrifning för detta omdöme, teg hon.
— Du lefver ännu i framtiden, då »allting skall
bli bättre», inte sant?
— Ja, sade hon, och smålog litet.
— Du skall fullkomna dig i ditt yrke, tänker
du, du skall få stort anseende, du skall förtjäna
•mera pengar — apropos — har du några
studieskulder kvar, Helga?
— Vill du tro, sade hon strålande, jag har
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>