Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åter i Ystad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
privatkapitalet är. Dess valspråk är: tig eller svält! Detta
senaste exempel visar tydligt, huru dessa skurkar med
infernalisk beräkning kasta ut en av sina arbetare vid ett sådant
ögonblick, då hustru och fyra barn stå så gott som på gatan.
Den 1 okt. äro de husvilla i Kalmar och Andrén arbetslös
här. Vilken eländig ställning han befinner sig i kan lättare
tänkas än beskrivas. Arbetare, är det icke ett härligt
samhälle vi leva i, kännen I icke hatets outsläckliga låga flamma
i brand, då tyrannerna skoningslöst och med systematisk
beräkning förfölja edra förkämpar.”
Å Ystads gemensamma fackorganisationers och å den
socialdemokratiska distriktsstyrelsens vägnar sände Thorsson
och Axel Danielsson ut ett upprop om insamling för att
skydda Andrén mot ”kapitalets hätska förföljelser”.
Partivännerna uppmanades att ”följa organisationens bud: död
åt tyrannerna!” 172 kr] 75 öre inflöto. För dem uppsattes
en liten tobakshandel åt Andrén. Glad över handtaget
offentliggjorde Andrén ett tack i tidningarna: ”På samma
gång jag till partivänner på alla platser rekommenderar mina
goda cigarrer och hoppas på rekvisitioner från andra platser,
uttalar jag ett hjärtligt tack för denna hjälp, som räddat
mig och de mina från fattighuset”.
Andrén hade väl Thorssons talegåva, men i övrigt var han
icke dennes jämlike. I viljekraft, ordningssinne och
karaktärsstyrka kunde han icke jämföras med Thorsson. Han
var opraktisk och bekväm. Han hade rätt höga begrepp
om sin värdighet och förmåga. Thorsson hade därför ibland
svårt att hålla balansen med Andrén. Det gick emedan
Thorsson var så smidig och finurlig. Om det gällde att hålla
föredrag och man först anmodade Thorsson, och denne
icke hade tid, plägade Andrén vresigt svara: ”Jag vill icke
resa som reserv åt Thorsson”. Då hittade Thorsson på att
vid laga förfall låtsa som om vederbörande anhållit att först
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
