Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Partikongressernas Thorsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han, ”se på saken så, att jag har fördel av att höra till det
socialdemokratiska partiet. Men samvetsförebråelser? säger
man. Ja, ser jag på partiets program och ej börjar i slutet
utan i dess början, så finner jag att mina egna intressen som
arbetare sammanfalla med programmet. Jag beklagar att vi
ej kommit längre än till fackföreningspolitik då man redan
börjat driva satsen att partiet icke får driva
fackföreningspolitik. Skola vi skilja oss åt för att skaffa oss vänner bland
dem, vars vänskap vi aldrig satt värde på? För festen blir
det ingen som tror på vår skilsmässa. Vi kunna säga dem:
’Vi äro skillda åt’, men de skola svara: Tösten är Jakobs,
men händerna äro Esaus’. Låtom oss icke tvista. Låtom oss
draga i ok till nästa partikongress, där vi få besluta vår
ställning. Vi ha ännu ej hunnit förskaffa oss den viktiga
betingelsen för ett kraftigt politiskt uppträdande, som heter
allmän rösträtt, låt oss skaffa oss den först.”
Icke heller vid 1905 års kongress, där debatten stod hetsig
kring tvångsanslutningen, var Thorsson benägen att medgiva
någon ändring i anslutningsformen. Som referent för
majo-ritetsuppfattningen höll han på status quo och bekämpade
kraftigt särskillnadsriktningens av August Nilsson
formulerade huvudförslag, att fackföreningsmedlem, som
reserverade sig mot anslutning till arbetarkommun eller parti, skulle
frånräknas föreningens medlemsantal och slippa erlägga
partiavgift. Branting ansåg förslaget resonligt, partiet borde
icke vara någon statskyrka. Men Thorsson var ståndaktig.
Det kunde icke vara riktigt, vidhöll han, att befria vissa
fackföreningsmedlemmar från kontingent till de stora kulturella
strävanden, partiet ginge i spetsen för. Reservationsrättens
fördelar uppvägde icke dess nackdelar. Denna kongress gick
med Thorsson mot Branting, men nästa kongress 1908
godkändes reservationsrätten, och därmed miste denna gamla
tvistefråga sin aktualitet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
