Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svea rikes skattmästare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
längre tid på det sätt, varpå vi gått fram ett par år, utan
det måste andra medel till för att överhuvud taget bringa ned
kostnaden för ämbetsverken.”
En återblick på Thorssons finansministertid visar
oerhörda svårigheter att övervinna, en sällsynt plikttrogen och
uthållig strävan att besegra dem, och ett lysande resultat av
det strävsamma arbetet. Få svenska finansministrar ha haft
sig svårare uppgifter förelagda, och man kan knappast
föreställa sig, att någon finansminister kunnat lösa dem på ett
klokare och resultatrikare sätt.
En liberal professor på högerkanten yttrade en gång i ett
tal, att en god skomakare vore bättre än ett medelmåttigt
statsråd. Hugget var riktat mot Thorsson, och därför var
det ett hugg i sten. Av finansministern Thorsson ha de
fordom maktägande klasserna fått lära, att en duktig karl kan
på samma gång vara en god skomakare och ett gott statsråd.
Är Thorsson typen för ett medelmåttigt statsråd, då vill
Sveriges folk säkerligen aldrig ha annat än medelmåttiga
statsråd. Genom Thorsson är det för Sveriges folk
praktiskt bevisat, att förmågan att på ett samvetsgrant och
klokt sätt sköta ett lands finanser icke är begränsad till
bankdirektörers och affärsmäns storfinansiella kretsar. Även
folkets breda lager kan lämna det ypperligaste material.
När arbetarklassen efter rösträttsreformen erövrade
makten i Sveriges stora kommuner spåddes det, att den
finansiella kraschen skulle komma för de stackars kommuner,
som råkade i finansiella klåpares händer. Den kom icke.
När arbetarklassen erövrade regeringsmakten och en enkel,
oskolad arbetare steg fram till konungens rådsbord som
högsta chef för hela landets finanser, kraxade väl
olyckskorpar om att kraschen skulle komma för den arma staten.
Icke heller den kraschen kom. I båda fallen har arbetarklassen
handskats lika ansvarsfullt med kommunens och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
