- Project Runeberg -  Om köp, försträckning och borgen /
34

(1893) [MARC] Author: Johan Widén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

faininfså en oc^ kvar. Här må blott anmärkas att på det
ränte-som bevis betalning må innefatta bevis om att fordringsrätten
beva-bevarande. rats, det måste visas att den verkställts af gäldenären eller
med hans vetskap. Det är således icke nog att på
skuldsedeln förekommer anteckning därom, att ränta betalts. Det
måste, ifall gäldenären bestrider, att sådan betalning
verkställts af honom, bevisas att det är han, som själf eller
genom annan verkställt densamma. Det har ej sällan händt
att innehafvare af skuldebref vändt sig till mig och menat,
att de ej behoft vidtaga vidare åtgärd för fordringsrättens
bevarande, enär på skuldebrefvets baksida förekommit
anteckningar sådana som: “1 års ränta betald den 20 juni
1892.“ Detta är emellertid ett misstag; säkerheten fordrar,
att gäldenären inom tio år kräfves för fordringsrättens
bevarande, äfven fastän å skuldebref vet finnas anteckningar
om räntebetalning.

nätts/aii, Häradshöfdingen E. A. Landegren hade tecknat borgen å

ett den 25 februari 1862 utfärdadt skuldebref å 4,000 kr. och
genom utslag den 9 mars 1867 ålagts att betala detta belopp
med ränta. Sedermera gjorde han konkurs och i februari 1875
uppbar riksbanken såsom innehafvare af skuldebrefvet utdelning
i konkursen med 1 */4 procent. Åren 1881, 1882 och 1884
verkställde L. därå afbetalningar å tillhopa 600 kr., dock
under det af honom gjorda förbehåll, att han härigenom icke
ville erkänna, att fordringsrätten vore bevarad, och att han
skulle återfå beloppet, om så icke vore fallet. Är 1886
instämdes L. till Lösings, Bråbo och Memmings häradsrätt med
yrkande att han måtte åläggas betala återstående beloppet. L.
invände, att fordringsrätten förfallit redan innan han år 1881
verkställde första afbetalningen å skuldebrefvet. Häradsrätten
frikände honom från all betalningsskyldighet, men såväl
hof-rätten som högsta domstolen ansågo, att genom den i L:s
konkurs den 15 februari 1875 verkställda afbetalningen
fordringsrätten blifvit lagligen förvarad och ålade L.
betalningsskyldighet.

Bevakning i

ler lika med Af detta rättsfall, som egentligen rör borgesman, men
dringsrät- naturligtvis är lika tillämpligt på en gäldenär, framgår,
,Cr«7?åe.a att bevakning och utdelning i konkurs anses lika gällande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:41:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wjomkop/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free