Amerikas Förenta Stater / 46 (1893) Author: Konni Zilliacus Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Revolutionen och dess orsaker

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hjälptrupper emellertid i tillfälle att uträtta något för sina
bundsförvandter.

Sedelmynt under revolutionstiden.

År 1781, det sista af det amerikanska frihetskriget, utmärktes
till en början af en penningebrist hos amerikanarne, större till
och med än under de föregående åren. Ett försök att i
Frankrike upptaga ett lån strandade på grund af tomheten i den
franska statskassan, men genom upprättandet af en nationalbank
lyckades man i någon mån återställa förtroendet till kongressens
sedelmynt. Den 1:sta Mars
förklarade Maryland sig för
Unionen och undertecknade genom
sina representanter såsom den
trettonde i ordningen
federationsförbundet.

Engelsmännen förlade nu
tyngdpunkten af sina
operationer till sydstaterna, där dock
alla deras till en början vunna
framgångar genom
amerikanarnes hårdnackade, aldrig tröttnande motstånd, gjordes
resultatlösa. Washington och Rochambeau, anföraren för de
franska hjälptrupperna, stodo utanför New York och
planerade en gemensam attack mot Clintons armé, som försvagats
genom truppsändningar till krigsskådeplatsen i söder, men kunde
ingenting göra emedan den amerikanska hären smultit
tillsammans så mycket att den en tid icke räknade mera än tvåtusen
man. Det nyvärfvade manskapet åter behöfde tid på sig för att
lära sig disciplin och krigstjänst och därpå berodde det att
Washington ännu icke hunnit utföra sin afsikt att storma New York,
då han erhöll underrättelsen att grefve de Grosse seglat från
San Domingo till Virginia, med flera tusen man franska trupper
ombord på sin flotta.

Washington beslöt ögonblickligt att föra också sina trupper
söderut för att leverera den södra engelska armén under
Cornwallis en afgörande batalj. I ilmarscher tågade han mot
Yorktown, där fienden hade sitt högkvarter, medan samtidigt den
franska flottan instängde staden från sjösidan och höll sina
landstigningstrupper beredda att hvilket ögonblick som hälst ingripa.
Den engelska flottan gjorde visst ett försök att drifva undan den
franska, men blef den 5:te September slagen med så stora
förluster att den måste draga sig tillbaka till New York, och den
28:de i samma månad drefvo de förenade amerikanska och franska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>