Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Montana, näst California den största af unionens stater, har
i likhet med så många andra af dessa en fransman att tacka för
sin upptäckt. Sieur de la Yerendrye, en ung officer i canadisk
tjänst företog år 1742, åtföljd endast af sin broder samt tvänne
franska canadier, ett ströftåg från Fort la Keine rid
Assiniboine-floden till Mandan-indianernas byar vid Monse-floden, därifrån
han längs Missouri-floden trängde vidare inåt landet, åtföljd
under denna del af färden af en trupp Sioux-indianer. Yid den s. k.
„Gate of tlie Mountains“ (Bärgens port) uppförde han ett
kummel, krönt af en sten, hvari Frankrikes vapen huggits in, samt
tog landet i besittning för konungens af Frankrike räkning. Men
hvarken Sieur de
la Verendrye eller
den canadiska
regeringen gjorde
något för att draga
nytta af den nya
domänen, utan
för-blef denna i hela
sin öfriga
utsträckning lika okänd
och öde som förut,
obebodd af andra
än de tallösa
buffelhjordar, hvilka
då tillgodogjorde
sig präriernas rika
gräsväxt, samt af
de olika
indianstammar, livilkaa
hufvudsakliga existensmedel bufflarna åter utgjorde.
Först sextio år senare besöktes området ånyo af hvita, denna
gång af amerikanarne Levin och Clarke, livilka tågade genom
hela Montana in i Idaho och lämnade de första säkra
meddelandena om det inre af den nuvarande staten. Dessa meddelanden
föranledde först ett, men sedermera ett par andra
pelshandels-bolag att begynna affärer i de nya trakterna och män, anstaldai
ett af dessa bolags tjänst uppförde år 1829 en befästad
neder-lagsplats, den de kallade Fort Union, den första plats inom
Montana, där hvita slogo sig ned för att stanna. Handeln med den
talrika indianbefolkningen inom området visade sig snart så
fördelaktig att alt flera hvita bosatte sig där och alt större rnäng-
Custer monumentet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
