Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
del af staten, „Richmond College“, „Emory och Henry College“,
Landbrukskolan i Hampton jämte flera andra högre lärovärk, som
utrymmet nekar oss att närmare beröra, sörja för den högre
bildningen på olika områden och bereda Virginias medborgare lika
talrika som mångfaldiga tillfällen att inom sin stats egna
landa-mären förvärfva kunskaper och insikter i hvilka som hälst grenar
af vetande.
Den mest kända staden i Virginia är Richmond, som kan
räkna sin uppkomst ända från år 1011, då Sir Thomas Dale på
den plats, där staden nu står, upprättade ett nybygge. Först år
1742, under Georg H:s regering, blefvo likväl stadsprivilegier
tilldelade byn Richmond, hvilken trettiosju år senare blef
huf-vudstad i Virginia, emedan den förra hufvudstadeu,
Williamsburg, hade ett altför öppet och för fiendtliga anfall ’altför
mycket utsatt läge. Under revolutionskriget blef Richmond intaget
af den i Englands tjänst anstälda öfverlöparen Arnold, som lät
nedbränna åtskilliga af stadens såväl offentliga som privata
byg-nader jämte
stora upplag af
tobak och andra
förråd.
Sin största
roll spelade
Richmond dock Landtbrukskolia. i Hampton,
under secessi-
onskriget, då detsamma utsågs till hufvudstad för
konfederationen och i sådan egenskap var sätet för de rebelliska
sydstaternas regering samt samlingsplatsen för deras trupper. En mängd
af de största drabbningarna under kriget, hvilket afslutades
genom intagandet af Richmond, föreföllo inom kort afstånd från
staden, hvars innevånare köllos i ständig oro och spänning under
de många månader de viktigaste akterna i krigsdramat
utspelades. Då slutligen den nära liggande, starkt befästade staden
Petersburg den 2:dra April 1865 föll i unionstruppernns händer,
utrymdes Richmond med största skyndsamliet af de
konfedere-rade myndigheterna, sydstatsförbundets president, Jefferson
Davis, inbegripen, och stadens offentliga bygnader såväl som dess
varumagasin ocli andra upplagsplatser jämte broarna öfver
Ja-mes-floden brändes. Branden spridde sig till angränsande privata
bygnader och orsakade skador, som uppskattades till åtta
miljoner dollars.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
