Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
någon förlorad medlems plats, men oftare dömdes lian till en
tortyr, kvilken var enastående i sin oliygligliet ocli icke kastigt nog
för den plågade kunde ändas med döden, vanligen i form af
förbränning medan offret ännu var vid lif.
De religiösa begreppen kos olika stammar voro kögst olika.
De i nordöstra delen af Förenta Staterna lefvande egde intet
ord för Gud, medan Iroquois ock de flesta andra stammar
trodde på ett kögsta väsende ock ett paradis — ,,de sälla
jaktmar-derna“ — där de efter döden skulle föra ett lif i allsköns
kärlig-ket. Hatckey-stammen kade ett slags tempel, använda endast
för gudstjänst, ock keliga eldar, kvilka alldrig tillätos att slockna.
Alla indianer trodde på goda ock onda andar ock aktade sig
så vidt görligt var att förolämpa dessa. Djuren ansågos stå
under särskilda andars skydd, ock därför kandterades deras ben
altid med en viss respekt af rödskinnen, som fruktade, att de
döda djurens andar annars kunde varna de lefvande ock lära
dem att undgå snaror ock vapen. Sårade djur bekandlades bätre
än sårade människor, åtminstone så till vida, att den, som sårat
dem, ofta anköll om förlåtelse för den smärta kan tillfogade,
uppmanande dem att utkärda den, så att bäfvern, björnen,
kjorten o. s. v. „icke skulle åsamka sina stamförvandter vanära“
genom en omanlig död. Dessa olika andar tillbådos i vissa fall af
indianerna eller anropades åtminstone om beskydd, ock den
kände sig lycklig, som kunde tro, att någon särskild ande åtagit sig
att skydda ock öfvervaka konom. Alla kade en föreställning om,
att synden förr eller senare skulle följas af straff såväl som att
goda gärningar skulle belönas, ock därför voro också deras
begrepp om plikt ock själfuppoffring i allmänket rediga nog,
åtminstone i förkållande till begreppen i andra stycken.
Sådan var, i kortket skildrad, den röde mannens ståndpunkt
vid tiden för de kvitas ankomst till Amerika, ock bätre blef den
knappast genom kans beröring med européer. Under
kolonialtiden voro rödskinnen den gemensamma fienden, som måste
un-derkufvas eller fördrifvas, innan kultur ock odling kunde föras
längre inåt kontinenten. Indianerna voro de rättmätiga egarne
af jorden, ock af dem måste den förvärfvas vare sig genom köp
eller våld. Till en början ock ännu långt efter det Förenta
Staternas republik uppstått, voro de kvita icke starka nog att utan
vidare med våld frånkända indianerna deras jord, ock därför
in-gingos med de mäktigare stammarna fördrag såsom med
suveräna stater, medan de mindre mäktiga mera eller mindre
våldsamt undanträngdes. De ständiga krigen mellan indianstam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
