Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
såsom med suveräna makter. Att principen var politiskt oriktig,
erkännes numera allmänt också af dem, som försvara den genom
påpekande af de hvitas numeriska svaghet, hvilken under lång
tid gjorde det omöjligt att gå annorledes tillväga, och alla utan
undantag äro ense om, att denna praxis fortlefde långt efter det
nödvändigheten för dess tillämpninig upphört att existera. Det
var en i allo abnorm ställning indianen intog såsom på samma
gång „suverän“ och „regeringens myndling“. Först år 1871
förklarades indianstammarna ha förlorat alla suveränitetens
attribut, och sedan dess har ingåendet af fördrag med dem
åtminstone till namnet upphört. Men följderna af denna politik äro
ej så lätta att utrota, då själffallet indianerna småningom helt
och hållet lefvat sig in i öfvertygelsen, att de i vissa stycken
kunna sköta sina egna angelägenheter fullkomligt efter behag,
utan någon hänsyn till det hela, af hvilket de dock faktiskt
numera utgöra delar.
Under den gamla politiken frånhändes indianerna så godt
som alt land öster om Missisippi-floden, och de flesta af dem
förflyttades till trakter längre väster ut, medan de västra
nomadstammarna samlades och inskränktes till vissa reserverade
områden, där de i hufvudsak kunde fortsätta sitt forna lefnadssätt.
Detta system att sammanföra dem på „reservationer“ härflöt
direkt ur betraktelsesättet, att stammarna voro kvasi-suveräna
samhällen, och just i detta system ligger roten till de flesta
af de svårigheter, som nu möta indianstammarnas slutliga
in-förlifvande med den almänna statskroppen, då de hvarken äro
individuella medborgare med sådanas rättigheter och
skyldigheter eller mera utgöra oberoende samhällen. Ty inom
reservationen styr och regerar unionsregeringens förtroendeman, den s.
k. indianagenten, med så godt som oinskränkt makt. Inför Gud,
sitt samvete och den s. k. „Commissioner of indian affairs“
är indian-agenten visst ansvarig, men då han i allmänhet
erhåller sin syssla såsom belöning för mera eller mindre
obskura tjänster åt det maktegande politiska partiet samt
därjämte i regeln besjälas af politiska lycksökares vanliga åtrå
att så hastigt som möjligt skrapa ihop hvad hopskrapas kan
på embetet, så tar han det sällan särdeles noga med
ansvarigheten åt det ena eller det andra hållet. Följden är det
egendomliga skådespelet af, praktiskt taget, enväldigt styrda
samhällen såsom delar af en republik, där lika lagar, rättigheter och
skyldigheter för alla officielt råda, men där medbringaren af röd
huc1J"bg lagligen eger långt färre rättigheter än hans i närmaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
