Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ELIAS MÖYKKÄS AMERIKAFÄRD
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och sticka pengarna åt honom — en gång
måste väl eländet taga slut!
Ett par veckor fortgick det på så sätt.
Kristina mötte Elias hvar afton under några
minuter utanför huset och såg för öfrigt alls
icke till honom.
Men en afton, då det var mera än vanligt
bittert kallt och blåsten därtill trängde genom
märg och ben, hade hon icke hjärta att se
honom stå där och skaka af köld.
— Kom in, sade hon resolut. — De må
nu anmäla mig eller göra hvad som hälst, om
de märka det, men du tar döden på dig, om
du inte får värma dig.
De smögo så tyst och sakta de någonsin
kunde genom förstugan in i köket. Allt gick väl.
— Kläd nu skjortan af dig, hviskade Kri-
stina — så går jag upp i mitt rum på vinden
och lappar den. Här vågar jag inte tända
ljus, men du kan sitta här i värmen under
tiden.
— Hon drog själf kängorna af fötterna
för att icke höras i trappan.
— Yar nu alldeles stilla, varnade hon
ännu en gång, innan hon smög sig ut. — Det
vore ändå en förfärlig skam att komma i po-
lisen — — —
På en lång stund rörde Elias icke så myc-
ket som ett finger. Men så sträckte han litet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
