Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - HURU JAG BLEF BEKANT MED ÖFVERSTE BECKRIDGE
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
också genast klart för sig att man allra hälst
ville skjuta båda två, ock alltid utan undan-
tag vittna såväl byggnadsmaterialet som acces-
soarerna om att de arkitektoniska missfostren
kräft pengar i massa och myckenhet.
Hade jag gått till fots, skulle jag helt sä-
kert valt en annan och kortare väg, där pen-
ningestinnheten icke skulle trängt sig på mig.
Men från spårvagnen kunde jag omöjligt undgå
att se de renässansslott, gotiska villor, medel-
tidsborgar o. s. v. Chicagos rikvordna börs-
spekulanter, slaktare, procentare, yrkesspelare,
krogvärdar, politiker och andra uppfört för de
pengar de i så få fall ärligt förtjänat. Och
all denna tvifvelaktiga härlighet tycktes mig
så brutalt illustrera det amerikanska axiomet
att pengar äro allt — hälst hederligt förvärf-
vade, men i hvarje fall pengar — att jag
omedvetet förföll i allehanda mycket litet upp-
muntrande tankar på vanskligheten af allt
annat här i världen än pengar, hälst hederligt
förvärfvade naturligtvis, men —––––-
Icke ens lifvet och rörelsen ute vid banan,
dit jag anlände så tidigt, att jag bekvämt
kunde taga de anmälda hästarna i skärskå-
dande i deras stall, lyckades till en början
förjaga den stämning jag iråkat under spår-
vagnsfärden. Men så småningom drefvos dock
alla andra tankar bort af intresset för de präk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
