Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - DAVID ANTTILAS ÖDE - I skogen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
emellan, så hade barnet kunnat vara dödt nu
— en hel mugg whisky!
— Oi, oi, oi! jämrade sig Lehtinen, som af
den hårdhändta medfarten och förmannens all-
varsamma vrede med ens bragts öfver det vild-
sinta stadiet, in i en gråtmild stämning. —
Nu tro de att jag tänkte döda henne — barnet,
som jag inte ville röra hårdt med ett enda fin-
ger. Inte är jag ju ändå barnmördare, fast
jag må vara litet full.
Och han storgrät af samvetskval och whisky
i förening.
— Ah, gå och lägg dig och sluta med den
där olåten, uppmanade Korhonen. — Du har
druckit tillräckligt för en kväll — och det ha
vi nog för resten alla.
I den punkten spordes åtminstone ingen
högljudd meningsolikhet, utan följde småningom
alla Lehtinens lydiga exempel, så att hela läg-
ret snart var försänkt i sömn.
Följande morgon, då de andra gingo ut till
hygget, stannade Lehtinen hemma. Han kände
sig så betryckt i anledning af sitt beteende
föregående afton att han icke ville lämna den
nye kocken och hans skyddsling, utan skyllde
på att han var sjuk.
Men då det längre fram på dagen blef klart
solskensväder, så att skogen gnistrade och sken,
frågade han om David ville låta honom draga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
