Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tsarens förhållande till det, som göres i hans namn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
såtarnas lif och välfärd lika oansvarigt och
oinskränkt som någonsin, utan ock knnde öfverlåta
sådan makt på underlydande tjänstemän,
oberoende af både grundlagar och andra.
Förordningen om ståndrätterna förblef
gällande i åtta månader, hvarunder i kraft af deras
ntslag i Eyssland afrättades ettusen etthundra
fyrtiofyra (1,144) personer, medan
trehundra-tjugunio ådömdes straffarbete och
fyrahundra-sextioen vanligt fängelsestraff, men endast
sjuttioen anklagade frikändes, hvartill kommer
att dödsstraff i flera fall hade drabbat
bevisligen oskyldiga personer, som af misstag blifvit
häktade. Men därför att de ”temporära”
ståndrätterna upphörde att fungera, upphörde
ingalunda utfärdandet af summariska dödsdomar.
Hela skillnaden var — och är, ty dödsdomar
för politiska brott förekomma fortfarande —
att krigsrätter af vanligt slag togo vid, där
ståndrätterna slutade, i allt väsentligt på
samma sätt och efter samma principer.
Begeringens fåfänga och allt utom
konstitutionella försök att framtvinga ett ur sin
synpunkt önskligt resultat af valen till den andra
duman, ha tidigare berörts, liksom ock denna
dumans verksamhet och upplösning samt den
statskupp, som i och genom den af tsaren
ensidigt utfärdade nya vallagen genomfördes i
sammanhang med upplösningen. Enligt den gamla
vallagen steg hela antalet deputerade till
femhundra tjugufyra, af hvilka de tjugusex största
städerna i riket valde trettiofem. Sammanlagda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
