Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De antagliga motiven för Rysslands finska politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så utbröt kriget mot Japan och upptog
snart så helt den ryska tsarregeringens
uppmärksamhet, att förtryckspolitiken i Finland,
hvars förnämsta synliga företrädare, Bobrikoff
och Plehve, fallit, i någon mån förslappades.
Man hade alltför mycket att göra på den östra
fronten, för att drifva kampanjen i väster med
full kraft, hvarför man förmildrade
agressivi-teten alltmera i samma mån som nederlagen på
krigsskådeplatsen blefvo flera och mera
förkrossande. Och när så den parallellt med
motgångarna i kriget stigande revolutionära jäsningen
inom kejsardömet slutligen framtvingade den
s. k. konstitutionen, fann tsarregeringen för
godt att draga sig tillbaka också från de
positioner den i Finland usurperat. Löftena att
respektera den finska konstitutionen
återupprepades, den af landtdagen antagna, ytterst
demokratiska representationsreformen
sanktionerades af monarken, senatens taburetter, b&de
inom justitiedepartementet, landets högsta
domstol, och inom det egentliga
regeringsdepartementet, besattes med fosterländskt sinnade män,
af hvilka flera endast kort tid förut blifvit
återkallade från landsförvisning, och de
förrysk-ningspolitikens tjänare, som i strid mot lag
blifvit utnämnda till olika ämbeten, afskedades så
godt som alla. De optimistiskt sinnade — och
de utgjorde det öfvervägande flertalet — trodde
redan att konflikten vore slutligt löst, att d&
själfhärskaredömet i kraft af den utfärdade
konstitutionen upphört att existera i Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
