Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nedra höll kammarjunkaren i stället målron
vid makt med en oupphörlig ström af vitzer
och anekdoter, hvilka väl inte lyste genom sin
nyhet, men ändå kommo baron Stenhjelm att
gång på gång utbryta i så våldsamma
explosioner af glädje, att han drog också sina
bordsgrannar med sig.
Öfverstlöjtnanten inskränkte sig till en
början till att efterse det glasen blefvo påfyllda
hvar gång hans täta uppmaningar att tömma
dem haft åsyftad påföljd och gjorde inga
ansträngningar att uppehålla konversationen. Men
då steken hämtades in, reste han sig, klingade
med knifven mot sitt nyss fyllda
champagneglas och yttrade:
»Mina ärade herrar! Såsom enhvar vet
höfves det krigaren bättre att föra svärdet än
att bruka tungan, och vill jag därför börja med
att utbedja mig mina ärade gästers öfverseende
med mina klena talaregåfvor. (Stumma, men
oförtydbara protester från statsrådet). Men vid
ett tillfälle som detta måste alla betänkligheter
vika för önskan att gifva uttryck åt de känslor,
som besjäla — jag kan trygt säga — oss alla,
då vi hafva äran och nöjet att första gången
välkomna i vår krets en man som löjtnant
Henry Kraus, (»hör! hör!» från olika håll). Själf
gammal krigare har löjtnant Kraus med ära
häfdat det finska namnet i vår Nådiga Mo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
