Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dunkel känsla att »det inte kunde skada om
de såge på livad fot han stod med baron
Torn-hjelm». Öfverstlöjtnant Sölverblaad var en
af-lägsen släkting till baronen och hade därför
inbegripits bland gästerna — till sin egen
stora förvåning, då löjtnant Kraus annars på
senare tid icke särdeles ifrigt kultiverat
vänskapen med den, som först välkomnat honom
i sällskapsvärlden. Och kammarjunkaren von
Pellinger slutligen hade blifvit bjuden af
löjtnanten personligen, med en otvetydig vink om
att ett litet tal, syftande på anledningen till
middagen, inte vore ovälkommet, en vink, den
kammarjunkaren så lagt på hjärtat, att han
infann sig förberedd på en storståtlig harang.
De öfriga gästerna hade blifvit bjudna endast
på grund af gammal bekantskap med baron
Tornhjelm, hvarför denne inte ens inom sig
hade något synnerligt att anmärka mot
sällskapet.
Men i öfrigt voro arrangeman gerna
öfver-drifna, beträffande såväl blomdekorationerna i
matsalen som ännu mera beträffande menuns
längd och isynnerhet vinernas antal.
Slösaktigheten gjorde ett obehagligt intryck på
baronen, som därför föreföll ändå mera kylig och
styf än vanligt, så artig han än var mot en
och hvar. Men då kammarjunkaren, så snart
champagnen serverats, höll ett svassande tal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
