- Project Runeberg -  I societeten. En Helsingfors-berättelse. Några landsmän jag träffat /
206

(1895) [MARC] Author: Konni Zilliacus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Yår häst vann ganska riktigt — vadkurs:
tjugu mot en — så att de två dollars jag
vågat på öfverstens väderkorn inbragte oss
hvar-dera tjugu dollars, dem öfversten för sin del
lyckades så föröka under dagens lopp, att han
bjöd mig på middag. Under dess fortgång
gjorde han mig bekant med den nyss förut
återlösta gnistraren, som aldrig lämnades en
timme längre i inackordering än absolut
nödvändigt var, och visade sig för öfrigt från en
sådan sida, att jag ingenting hade emot en
fortsättning af den egendomliga bekantskapen.

Att öfversten lefde på hästhandel och
vadhållning visste jag nogsamt, men trodde mig
också veta att han icke annat än möjligen i
undantagsfall öfverskridit den fina gränslinjen
mellan hästhandlande sportsman och
hästskojande kapplöpningsspelare. Hvarför jag också
utan vidare antog inbjudningen till
Independence.

— Men endast på vilkor att ni köper
returbiljett åtminstone för mig.

— All right! — skrattade öfversten. —
Skadar aldrig att vara försiktig. Jag möter
er vid stationen kl. elfva. Måste igen lämna
gnistraren i pension — kommer att behöfva
hvar cent jag kan skrapa ihop.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:55:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/zksoc/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free