- Project Runeberg -  I societeten. En Helsingfors-berättelse. Några landsmän jag träffat /
230

(1895) [MARC] Author: Konni Zilliacus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Här är en femma till — sade jag och
fick likasom öfversten ett kvitto.

— Lätt förtjänta pengar! hånade
vadmäklaren.

— Kan nog hända — mumlade öfversten,
då vi skyndade vidare. — Men förb —na mig
någon skall säga att öfverste Beckridge är rädd.
Skulle hållit det sista jag har, om jag inte
behöft det för räkningarna här.

Hingsten var färdig då vi kommo tillbaka
och synbarligen vid briljantaste lynne, där han
stod mellan de smäckra sulky-skalmarna,
skrapade i sanden med än den ena, än den andra
framhofven och då och då gned sitt fina
huf-vud mot lilla Adams axel.

— Kör det bästa du kan — sade
öfversten — och kör din bästa fart från början
till slut. Ingen af de andra har ens
närmelse-vis samma uthållighet, om också Sanderson’s
Kentucky-sto har starkare fart. Kunna vi pumpa
ut henne, så vet ingen ännu huru det går, så
att blif alls inte ängslig om hon också vinner
de två första löpningarna.

— Och det tror jag hon gör — sade han
till mig, då vi lämnade sadelplatsen för att se
pojken köra in på banan. — Skulle alls inte
bli förvånad om hon tog tre heats å rad och
därmed täflingen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:55:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/zksoc/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free