Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Egentliga Finland - Egentliga Finlands Minnen - 4, Pithä Piena och Wehmo kyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fallit, stod han vid kyrkodörrcu såsom eu hög , askfargad ocli hotande
skepnad, Mänga berättelser voro t svang om hans gudlösa lefnad, hans
förskräckliga *188 och hans änuu förskräckligare or» efter döden. Och det förtorkade
liket var vid t omkring i nejden bekant under namn af Pitkä Piona*).
Ett läng tid derefter, sodan den fromme gamla kyrkoherden längesedan
var död, oeh likaledes lians son, som efter) rädt honorn i cmhetet, förestods
Wehmo församling af en ang man nian den gudsfruktan oeh det saktmod,
soin man den tiden fordrade af en kyrkoherde. Pä preslgSrden gjordes
mänga oeh stora förberedelser (ill den snart instundande julen, Långväga
främmande voro bjudne och väntades om julaftonen. Dessa ankom.no sent pä
qväl-len, och dä samtalet vid bordet föll pä ortens märkvärdigheter, omtalade
pastorn ganska lättsinnigt de sältsama sägner, som voro i svang om Pitkä Piena.
Flere af gästerne, isynnerhet de unga, visade mycken last att ännjf samma
afton se den ryktbara mumien, hvarföre de ville öfverlala en af gärdens
gamla drängar att gä och Mm t a dSdxiaamicn till prestgärden, Drängen vägrade
detta beslämdt; ty, sade han, ännu har ligen vidrört Pitkä Plena, sedan han
sist blef begrafven, oeh förofrigt vore det icke rädligt att så här vid
midnattstid gifva sig i färd med en ogudaktig menniskas lik, allraiuinst vid sjelfva
julottan.
Dä drängen ej s(od att Sfvertata, vände sig de öfverdadige gäsferne till
en ung och rask piga i gärden, samt lyckades att mot god betalning ftfnnä
Jietine alt hämta till dem Pitkä Plena. Hon gick, lyftade utan svårighet den
hiskliga gestalten frän urholkningen oeh kastade den vårdslöst pä halmen
framför de nyfikne. Desse befraktade honom noga, förändrade sig öfver hans hemskt
stelnade anletsdrag oeh hans ovanliga lätthet, samt slängde honom af oeh an
i halmen. Sedan de härmed ledsnat, bädo dc pigan återföra Pitkä Mena till
lians gamla plats. Och hon gjorde det.
Men i delsamma hon ville insätta mumien I hans niche, omfattade han
henne med stark arm och utbrast med grof stämma: Olyckliga, du har varit
djerf nog att 1 midnattens mörker föra mig frän min femtioåriga hviloplats och
lemna mig till spott och hän för oförstäiidiga. Ku vill jag hämnas och straffa
*) Kemi öfversäitas sned Den lunga styltan eller Den långa håttaren, Piena betyder
nctnligcn ett vid fognlngar inpaaipdt (rärtrSd, som häller tillsamman det hela.
dig. Jag skall krama dig mellan mina armar och dti skall 1 min famn
för-stelna till cn lika ryslig skepnad som jag, tillspillogifven för eflerverldens
; spett oeh hän. Dock — ett enda kan rädda dig. Gä in i kyrkan, dess dörr
; finner du öppen oeh der ser du tre unga qvinnor, som fira sin gudstjenst.
; Dessa hafva i lifvet varit mina trolofvade och dem har jag fur femtio år sedan
% I djupa midnatten innehrändt. Allt sedan min död har jag stått utanför denna
; kyrkodörr, för att tigga af dem förlåtelse för rain illgerning, men ännu har
! Jag ej kunnat erhålla den. Sjelf får jag icke ingå i Herrans hus; gä derföre
? du och anropa dem om förlåtelse för mig, pä del att mina ben, efter mänga
; år» vånda, måtte få ro i grafven. Kan du beveka dem der Ull, sä är du fri-,
5 i annat fall vet du hvad dig förestår.
%
Darrande af den grufligasle ångest, gick pigan in i kyrkan, hvars dörr
J fanns öppen. Helgedomen var klart upplyst af en otalig mängd ljus och en
S mild melodisk säng framsväfvade, som af anderöster, ur dess inre. I en bänk
; närmast altaret sutto tre unga hviiklädda flickor; de sjöugo med mycken
an-t dakt gemensamt ur en stor kok. Med stapplande steg nalkades dem den
dar-; rande pigan och sade : eder mördare står i Suger och ängslan derute;
förlä-5 len honom för hans ångers skull! — Nej, svarade alla tre pä engäng, vi
for-5 läte honom ejI — Med detta svar giek pigan IHlbaka. Gä åter in och bed!
; sade lill henne Pitkä Piena. — Hon giek då för andra gängen in i kyrkan,
S bonföll gråtande och sade: förläten honom, om ieke för hans, sä åtminstone
j för min skull, ty annars är jag förlorad! — Nej, svarade äter alla tre, vi
fär-; läte honom ej! — Skälfvande framförde pigan detta svar. Gä ännu engäng!
j röt den förfärlige diidsmanuen. Och erhåller du ej heller nu deras
lorlå– telse, sä finnes för dig intet hopp mera i tiden och för mig intet mera i
evig-; heten,
Nu giek don olyckliga Hickan för tredje gängen in, kwäföll vid altaret
* och sade: förläten honom dock, om icke för hans och min skull, sä för vfir
5 frälsares Jesu Christi skull! — Och nu rörde sig dc hvitklädda skepnadernas
J läppar mildare än förr, och de sade: vi förläte honom! — Oeh sången
tyst-; na de, skepnaderna sjönko tillsamman, ljusen slocknade oeh utanför kyrkan
hifr-; des en graf ined dån igenfalla, Oeh pigan återvände ocli berättade livad hon
| sed. Men Pitkä Piena var för alttid försvunnen frän sin plats vid
kyrko-« dörren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
