Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- I. Egentliga Finland
- Lokala Detaljer
- 2. Åbo Domkyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dol uu lefvsMilo slägtct anar föga på hvilka gräfvar ocli ruiner def Irampar. %
Men q var »lår Abo domkyrka, bergfast, orabbellg genom tiderna. clt f ii der- \
mest dyrbara testamente ät efterverlden. Ljungelden har drabbat den, lågorna ;
€
hafva härjat den, fiendehand liar plundra! den, men den slär doek qvar än i ’
dag i höghet och storhet, oförgäiiglig i alla öden, lik ilen religion, hvara lä- *
ror redan fem oeli ett halft århundrade predikats inom dess murar. ;
_ %
Domkyrkan är den som ger hela A bo dess karakteristiska prägel; frän |
sin fria plats pä södra sidan om elfven, dominerar den hela nejden. Vid den ’
Btadna främlingens blickar furst och helst; med en helig aktning träder inan J
under desa höga murar, under dess mäktiga hvalf; man känner sig ödmjuk <•
vid sidan af denna stenmassa och likväl upphöjd genom dess sublima storhet, j
*
Den är kristendomens majestät fSrkroppsIigadl’ i sten — ieke dessa tunga, ;
mörka oeh dystra hvalf, i hvilka medeltiden framsuckade sin andakt under J
fastor ocli späkningar, — ieke heller denna aillfiir fria och lätta, man vore j
frestad alt säga lättsinniga arkitektur, hvanncd nutiden stundom roar sig att I
kokettera inför vår Herre — utan medeltidens stränga allvar oeli imponerande ;
storhet, lyckligt förenad ined eu nyare tids ljusare, mera frimodiga skaplynne. ",
Man kan lätt föreställa sig, att Åbo domkyrka vid sin forsla bygnad J
hade hvarken det utseende eiler det omfäng, som nu. Årtalet för dess grand- t
läggning känner man ieke ; man vet endast, att redan åren 1202 och 1290 af- j
lat beviljades for dera som besökte den „till jnngfru Marias och den he- ;
lige Henrik martyrens ära,, grundade kyrkan i Åbo. Deremot känner man, j
att biskop Magnus 1 — den förste infödd.® Finne pä biskopsstolen — är 1300 J
Iii (flyttade, det andliga residenset frän Rändäinäki, d. ä. gjorde kyrkan lill \
domkyrka. - %
PS den fordom säkallade Unikangarl — sömnens kulle, clt %
skönt och betydelsefullt namn för en kyrkogård - reste sig af ålder en fast \
mur af gråsten, upptill förböjd med tegel, 12 fot hög oeh 4 fot tjock, hvilken ;
omslöt de dödas boningar. Denna mur, som i omkrets höll 1310 fot, var sä \
fast ock slark, att man ansåg den fordom lia varit ämnad (ill nödvärn, för ;
livilket ändamål skottgluggar funno* i den anhragfa. Under dess nordliga !
del fuunos kallrar, enligt yppgifl, fordom mutikarncs boningar, men sedan utt-
-hyrda lill veiidsligl bruk. Aheii funnos fordem olvanftir södra och vesira \
portarna kamrar i mnren, der munksirne sålde aflnl, men i hvilka sedermera
hrandvakterae stuck o sig in, när det var ruskig- väderlek. Ilvem skulle väl i
detta dystra granskap söka Finlands sånggudinnor? Itär bodde de likväl; här
i sammanhang med denna kyrkogårdsmur lågo de fordna gamla på sistone
ytterst förfallna akademiska bygiladerna, inom hvilkas tränga väggar landets
lärdom residerade under mer än hulftannat århundrade, inlill dess nya
universitetshuset invigdes itr 1815.
Innanför denna nu raserade mur och den äfven öfvergifna kyrkogården
ligger domkyrkan. Uppförd af tegel i gammal göthisk bygnadsstil, är
kyrkan, jemle det i Gustaf 11 Adolfs tid lillbygda choret, in ar,’ill en förmögen
handlande i Åbo, Jacob Welle, skall hafva beslå t! kostnaden, 300 fot läng,
127 fot bred oeh 150 fot hög, men det med koppar betäckta större tornet
öf-vcrskjnter 300 fot*) i höjd. Höga ljusa fönster breda eu klar dager inom
dess mäktiga hvalf och belysa pelarn c, nieherna, grafchoren, det in- och
utvändigt lika sköna förgyllda orgelverket (af Anderson), det största i,Finland,
sam! allariaiian, — Christl förklaring, tnalad af Westin — i det vackra
eho-ret, bestäm dt alt prydas af Ekmans alfrescomälmingar, Allt i detta
sublima tempel — höjden, klarheten, bygnadens rona slil, tonernas återskall,
mo-nanieiilerna, tanken på det förgångna och det eviga, — allt förenar sig att
stämma sinnet lill helig andakt och ingifva betraktaren denna frimodiga
förtröstan, som inidt i veslingnrnes verld igenkänner närvaron af eu evig försyn.
Sasom kristendomens medelpunkt ocli stamhåll i Finland, var Åbo
domkyrka fordom utsmyckad med en på sin tid ovanlig prakt. Jnustens krönika
är uppfylld med detaljer om de altaren oeh prydnader, hvarmed dels
biskopa me, dels rike ädlingar begåfvade kyrkan, i mening all försona ett brolt
eller rädda sin själ ur skärselden. Så omfalas alt biskop Hemming förärade
till kyrkan milra och staf, många dyrbara böcker samt sköna prydnader. Än
frikostigare oeh mera prakt älskande var biskop Magnus Olai Tavast.
Krönikan synes ej kuittta uog boprisa de dyrbarheter denne mäktigo prclal. för det
mesfa pa egen bekostnad, förskaffade kyrkan, oeh uppräknar bland annat cn
högst praktfull monstrans oeh flora reKqaieskria för liufvudallarct, kalk,
patén och monile af renaste guld, ett stort oeli kostbart eilfvorisora samt flera’
*} El list niStning förr branden ; nyare ilffior saknas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:57:18 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ztfinland/0102.html
