Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Egentliga Finland - Lokala Detaljer - 2. Åbo Domkyrka - 3. Kunstö Ruiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
biskop Magnus valt sin hvilostad, säsom man annn kan finna af de i
jerngall-rct konstrikt ingjutna orden 2fnit0 JtiCt) Jtp.’ SJiflgttUS Siat C:t’tly fceit
pcri I). ClpuS .pCiVAp GrJften, som göinmer liera medlemmar
af familjen Tavast, betftektes fordom af tvenne i Flandern gjutna
kopparbal-lar. I Öfrigt är detta clior märkvärdigt fiir sin grafskrift öfver sko tis k a
of-versten Cockburn, död i Åbo löSl ocb ledsagad (ill grafven af Gustaf Adolf,
samt för tvenne i marmor huggna bilder af bjelien Evert Horn och hans maka
Margaretha Fineke. Här bland kyrkans och krigets hjeltar livilar äfveu
stoftet af eu fredlig professor i Åbo Johan Thorvöste, aom ägde choret 1731. —
Ännu finnes slutligen ett grafchor, hvars grundläggarea namn är obekant.
Man erfar endast af vapensköldar och inskrifter, att det (jemat som hvilostad
for familjerna Manek, Kijk, Gyllenkrok. Bjrckholtz ocb Starenakiöld.
Vid 1827 ärs brand ödelädes äfven domkyrkan, men uppstod herrligare
åter ur gruset, riktad med ny orgel, testamenterad •af en patriotisk borgare,
ny ultartafla ocb nytt koppartak,
Planeben är tecknad firUn nordvest. Man ser än, domkyrkan ocb en del
af staden jemte obscrvatorium.
3. Kunstö Ruiner.
Bcgifvom oss frän domkyrkan (ill biskopssätet.
Ej långt ifrån Äbo i Pilkkis socken ligger Kuustö holme (namnet gam_
inandraget af Kuus isto, granskog), t mil läng oeli i inil bred, utgörande
ett kapell fiir sig, som fält prest och kyrka pä 1600 talet. Här reste sig
fordom det stolta biskopssätet af samma namn.
Gamla handlingar omtala Kuustö såsom enj biskopen i Åbo tillhörig
lanitgärd , och man har anledning att förmoda, det redan biskop Magnus I
(oinkr. 1295) hår haft sin bostad. Ilana efterträdare Ragvald II intogs sä af
ortens naturskönhet, att han liär bygde sitt residens, från hvars rikt försedda
kälfrar han gästfritt undfägnade landets magnater och doniherrarne från Åbo
— ufan att likväl kunna kredensa det fradgande dryckeshornet med en huld
värdinnas bänder. Snart infunne sig likväl objudne gäster, som icke nöjde
sig med vanlig undfägnad. En rysk flotta inseglade Sr 1318 1 Aura , fienden
plundrade Abo ocb ansatta derefter Kuustö, dit biskopen medbragt kyrkans
archiv och dyrbarheter. Länge försvarade sig prelaten meå en tapperhet, den
tiden icke ovanlig bland kyrkans furstar, men slutligen nödgades han fiy,
borgen uppgick i lngor, oeh oersättliga dokumenter blefvo förstörda.
Först efter 113 ärs förlopp blef borgen äter uppbygd af biskop Magnus
II är 1431, fastare oeh herrligare än förr med stenmurar och torn. Älskande
prakt och vällefnad, höll lian i sitt furstliga residens ett verkligt hof, omgaf
sig med en hofstat af adliga svenner och drog ut med cn lifvakt i lysande
rustningar, — Ön led i sednare hälften af 1100 talet genom VitaliebrödeniCH
besök, men borgen stod orubbad till är 1170, då den genoin vädefd nedbrann
oeh många för finska historien vigliga handlingar der ånyo förstördes. Den
(iden herskade i Åbo biskop Conrad Bilze, äfven en mäktig prelat. Han
satte kyrkans hela myndighet och tillgångar i rörelse med den framgång, att
slottet redan följande öret 1411 uppstod förskönadt ur sin aska. 1463
erhöl-lo Åbo biskopar stadfästelsc pä ägandet, af Kuustö; 1507 erfar inan att
biskop Johannes IV tillträdde slottet mot erläggande of 200 marker silfver till
sin företrädares aifvingar.
År 1521, dä Ålio slott belägrades af Gustaf Wasas folk, erböllo desse
ammunition och gevär af biskop Arvid Kiirck på Kuuslii. Detta koin sedan
att slå biskopen, dyrt. Severin Korby intog Abo oeh belade derefter Kuustö,
dit biskop Arvid, som fordom Ragvald, hade undanskaffat sina oeh
domkyrkans dyrbarheter, Efter ett tappert försvar begynte lifsmcdlcn pä slottet
tryta; biskopen flydde med sina skatter nattetid, men förgicks på öfverresan lill
Sverige, Danskarne innehade Kuustö lill 1521, dä det föll i Ficmmingarnes våld,
sedan de cn dag beskjutit det. Nu var det slut med Kun-fö som fäste.
Beläget sä nära till Åbo slott, kunde det med lätthet umbäras, men dess
under-hällande medförde för allmogen stor tunga, Följaktellgen, då Gustaf I genoin
Westeräa reeess år 1537 stadgade reformationen och Indrog (ill stalen de
andeligas gads, drabbade detta öde äfven Kuustö. På konungens befallning
nedrefs slottet är 1528 om sommaren af fogden pä Åbo slott Mäns Svenson
jemte allmogen, och kungsgården Kuustö anslogs sedermera, vid
indelningsverket upprättande i Kon. Carl XI:s tid, till boställe för öfversten vid. Åbo
läns infanteriregemente, Piikis kyrka, som bygdes pä 1000 talet, sägns till
största delen vara uppförd af malerialer frän det nedrifna slottet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
