Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Egentliga Finland - Lokala Detaljer - 13. Strömsholm - 14. Tykö - 15. Björkboda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
läck är denna sjö med sina vassiga stränder; ålmiustoiie fordom fanna der
äfven fisk,
Kiinito kyrka ligger pä en vid slätt. Uppförd af sten i den gamla
bygg-nadsarten, har den elt imponerande yttre, Ett af hvalfven är särsluldt inred t
för finsk gudstjenst.
14. Tykö.
En mil från stora landssvägen i Bjerno socken ligger Tyb’6 brak vid cn
i hafvet utfallande häck. Ljiget är vackert; karaktersbyggnaden af sten i
tvä våningar. Vid bruket finnes en Kammare med tvä härdar, cn masugn,
säg- och mjölqvara samt gjuteri. Malmen, hämtad dels frän Sverige, del*
frän Willinimei m. fl, grufvor, dels myrmalm från Nykyrka, rustas i s. k.
öppna rostugnar. Biåsverket är efter Bagges konstruktion ined tre cylindrar.
Kol briunen icke i milor, o tan i koluguar. En del ullms äro uppförda af slagg
och m urbruk med alnst jocka vaggar, Bruket smider, jemte det, di (börande
Kirjakkala, 833 skeppuud samt erlägger i hammarskaft 8 skepp, 6 Kspuud,
Tykö består sig eget skeppsvarf samt en af gråsten 1 vanlig stil uppförd
kyrka med torn, urverk ocb tvenne klockor. Här linnes oek egen prest sam: en
skola med 40 elever, öppen frän den 1 Oktober till den 1 April, 3 dagar i
veckan.
Tykö bruk är nnlagdt 1686- dess privilegier ära daterade 1687 och 1091.
Bland dess förra ägare namnes en Kijk. Numera äges bruket af
Härarfshiif-ding B re mer. WiMniemi grufva är upptäckt 1825 oeh Eobcrlsfors i samma
bergslag 1827.
I Punasao kärr, icke långt frän Tykö och en half mil från liafvet, men
betydligt högre Ka detta, har man funnit lemningar af ett skeppsvrak.
Sådana träffas mänga i Finland högt upp i lon det, men deras ditkomst ’är derföre
ieke mindre märkvärdig. Elt stycke frän bruket ligger älven den s. k.
Flemntingska dammen. Uppförd af granit vid utloppet af ett träsk, sannolikt
för att göra Ijenst vid någon qvarnbygguad, tillskrifves den af traditionen
sjelfvc Herr Claes. Brukets säg ur numera der placerad.
Pi Tykö lefde änui för fä är sedan eu gammal inan, herr Hubert
Bre-mer, hvars uanin vunnit en egen ryktbarhet. Driftig laudtbiukare och ägande
mångfaldiga kunskaper, leddes han af sitt spekulativa liufvud pii sällsamma
funderingar. Hans mekaniska uppfinningar, lians rön med qvicksilfveikraften
o. m, d, lyckades veterligen endast att Isanika honom betydliga kostnader.
Mera vidiutseende voro hans astronomiska kalkyler; lian hade sin egen
kalender ocii han plägade af planelernes sammanstötningar förutspå stora
vattenfloder oeli andra fruktäiisvärda naturfemimener, för hvilka han varnade
allmänheten; likväl delade hans spådomar sä mänga andras öde att icke slä in.
Äfven som stilist och poet lät han ieke binda sig af vanliga former. Mä det
tilläggas atf Herr Bremers aktningsvärda namn ieke Lär blifvit nämndt fiir alt
framställas i löjlig dager. Det har skett endast for alt visa, buruledes det
som för tvä eller tre hundra de iir sedan bar snillets pregel, i nittonde seklet
framstår allenast som en antikvitet; samtidig med Sigfrid Aroni Forsms,
hade llr 11. IIremer utan tvifvel med rätta ansetts för eu snillrik man.
15. Björkboda.
Dragsfjärds kapeil, beläget pä sydostligaste udden af Egentliga Finland,
är en täck ocb omvexiande kustnejd, hvars lilla trädkyrka vid ändan af
fjärden ser laudlligt enkel ut, medan alm, lind och ask förena sig med björk
och rönn att gifva trakten ett. ljusgrönt behag. Blodiglar fångas här i
vackert solsken vid träsk Byarna. Pä, Söderlångvik och Ölinoss bodde fordom
jättar; de lägo jemt i kif oeh strid, men i ett förlik tes de, nemligen uti att
på Trollkulla begrafva sina stupade kämpar, hvardera parten i sin ättehög.
Tvenne sådana, och de rätt väldiga, ses der ännu i’ dag. Andra sägner gä
om vikingars tillhåll här; åtminstone har ma» funnit stora försjunkna kölar i
Ölinoss hamn. Invid Dalils bruk fiunas ock trenne stora jättegrytor.
1 Dragsfjärd ligger 8 j ör k b o d a jernbruk, anlagdt 1734 och nu, jemte
Dahls, tillhörigt Gcheimerädet Ramsay. Bruket har en stängjernshammare
med 2 härdar och en bläsmascbin, drifveu ömsom med ånga, ömsom med
vatten; emedan derp» är brist under torraste tiden vid slutet af sommaren, har
man vid hammaren aubragt en ängmacliiu. Årliga sunidet är 70ö och
hammarskaften 7 skeppuud. Egendomen är ...ider nuvarande ägarens tid berömd
för siu efter nyare metboder ypperligt inrättade ladugård, och dess ost linnes
i Helsingfors pii alla bord. En stor parkanläggning med raddam, holmar och
springbrunn bidrager att förhöja ställets, äfven annars vackra omgifuiugar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
