Finland framstäldt i teckningar / 147 (1845) Author: Zacharias Topelius Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Nyland - Nylands Minnen - 1. Folkminnen - 2. Berömde Män

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Dä åtaga sig samtliga det nya kapellets värdinnor, till antalet 65, att under *
loppet af åren 1730 ocl) 31 spinna lingarn och deraf viifva, sä mvoket fint J
lärft, som kunde erfordras till anskaffande af åtminstone cn klocka. Företa-
-get bringas med ullman eutbusiasm i verkställighet, och sistuämde är afgä 5
till Stockholm cttusende tvåhundrade sjuttiotvå alnar fint lärft af gummornas S
i Borgnäs tillverkning. Drottning Ulrika Eleonora, härom underrättad genom ’
Öfversteliijtnant A. W. Ramsays föranstaltande, skall äfven tagit lill spinn- >
rocken och aumodat sina hofdamer att göra detsamma, samt derefter uppköpt {
allt sålunda erhållet garn för eu summa, nog stor att åermed uppköpa det S
till klockan erforderliga silfver. Gummornas gar» var tillräckligt till öfriga ;
omkostnader, och sålunda tilvägabragtes redan är 1731 en förträfflig ’klocka, !
som ännu begagnas, vägande något öfver (fB1/, lispund. — Pä klockan befinl- \
liga vidlyftiga finska verser, tilikännagifvande desa uppkomst, äfvensom in- ;
skriptionen: pro peccala mundi, som läses ofvanom ett krucifix på motsatta S
sidan af densamma, vituar ej lika fördelaktigt om författarens, troligen pre- ;
stens, skicklighet i metriken och latinska gramatiken, som sjelfva företaget $
om gummornas färdighet i spinnrockens handteramle, — Endast med denna ;
kloeka hjelpte sig församlingen lill är 1761, dä gubbarae åtogo sig att an- J
skaffa en annan, som lärer väga nägot öfver hälften af gummornas präktiga •
klocka.

2. Berömde Män.

Äfven Nyland har skattat sin gärd ät Finlands ära. Del har ät kyrkan ;
gifvit Michael Agricola, St vetenskapen Sigfrid Aronus Forsius, at kriget Stål- J
handske, åt finska mylheu Elias Lönnrot — och jemle dem ett stort antal an- j
dre, fdrtjenle af fäderneslandet, dess försvar och dess kultur. Agricola, född ;
i Perno,! är förut skildrad i dessa teckningar, sid. 83 och ff. Bland de öfrigc <
må här anföras tre Helsiugforsare och fyra Borgäboer. ■

I slitet af sextonde seklet uppstod här en man, som i fullasfe inätt repre- ;
senterade sin tids pä en gäng hiigsta lärdom och’.säJ[saniastc villfarelse. Sig- 5
frid Aronus Forsius — enligt andra uppgifter S. Aronl — föddes pä 1560 j
talet af numera okända föräldrar i det nyss anlagda Helsingfors, som pä det %
lärda språket stundom hette endast Forsia oeh hvaraf hau tog sitt slägtnanm. ;

Man vet ické säkert livar han först studerat, i Åbo eller i Gieifsvald, men
ung ännu blef hau upptagen aom lärare pä Kaukas och åtföljde derifrän en af
dess unga lijeltetelniugar, vare sig Claes eller Gustaf Horn, som guvernör pä
resor i Tyskland. Här insöp Sigfrid Aronus tidens högata insigier i
naturvetenskaperna. Återkommen derifrän, blef lian, jemte Hieronymus von Birkholtz
skickad att undersöka lappmarkens läge in. in., hvilket temligen noga
bestämdes, och deras uppgifter lades länge till grund for alla kartor öfver dessa
nordliga nejder. Sigfrid Aronus blef härigenom vida berömd och är 1603
professor i astronomin ocli molheinatikeu vid ITpsala. universitet. Före hans lid
begagnade ännu Svenskar och Finnar de gamla runstafvarne alt mäta årets
tider; nägon gäng liade man öfversatt cn tysk almanacka, ulan att ens förstå
att rätta den efter ortens läge. Sigfrid A. utgaf den första svenska almanacka
år lu97 och sedermera är 1(105 en fullständigare, hvarefter han under de flesta
följande 18 in cn utgaf nya, dedicerade dels till majestätet, dels till
högtupp-satte män. Dessa almanackor medförde stort rykte, men tillika slora faror för
utgilVaren. De voro barn af sin tid; de iuncliöllo, jemte vanliga
tidsbestämningar, vidlyftiga underrättelser oin väderleken och framför allt prognostica
eller förutsägelser, hämtade fräu stjernorna om livad som tiina skulle det året.
Sä beskrifves i den till arffursten Gustaf Adolf dedicerade prognostican för är
1608 huruledes krigshärar slagits pä himmelen samt gcncralcrnc trädt aftides
och dagtingat, Är 1605, Bär Carl IX personligen Iiegaf sig i fält mot
Polac-karne, skall deu lärde Sigfridus hafva högeligen aTrfldt detta, emedan hans
piga pä himlahvalfvct förmärkt etf tecken att konungen skulle blifva slagen,
liaus häst skjuten och hans lif hotadt, hvilkqt ock sedan inträffade i slaget vid
Kerkliolm, der endast Henrik Wredes uppoffrande trohet räddade konungen.
Deu nägot »tillförlitliga berättelsen tillägger, att konungen lönat spåmannens
varning med sträckbänken, der Sigfridus ”blef nägot sträckt, dock icke till
döds.” Visst är, att Sigfridus 8ter blef tagen Ull nåder och är 1608 kunglig
mntliemaliker och astronom samt kyrkoherde vid Eiddarholmskyrkaii i
Stockholm, Här stötte lian sig med Tegel och andre den] tiden högt uppsatte,
för-niedelst ett i almanackan iufördt omil dt omdöme om dc högas yppighet,
anklagades för hemligt förstånd med den afsalte Sigismund och inspärrades
under svära misshandlingar pä Örebro slott intill 1611, dä han af riksdagen
frikändes och frigafs, sedan hau under fångenskapen fulländat ett vidlyftigt
arbete i fysiken, hvilket dock aldrig blef tryckt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>