Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Karelen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sakjärvi, bela Wiborgs, halfva Jääskia, hela fflitola, enllten del afRaokolahti
saint hela Farikkala oeh Unkuniemi. alla i aödra Karelen, bommo m under
Ryssland, oeh vestra gränslinien mot svenska Finland kallades T as kul a
gränsen, efter Taskula by i Lappvesi, der den gick fram. Freden i A b a tade
auder Ryssland det Öfriga sydrestra Karelen, jemte nägra socknar af Östra
Nyland och stycken af flere savolakska socknar, med städerna Willmcn.strand
och Nyslott, dä Kymi blef vestllg grans, Genom dessa begge fredsnlat
uppkom det så kallade Gamla Finland, Kcxholms lan med det dc,rutt der
lydande norra Karelen forblef under Ryssland ifriui Noteliorgs fred till Slolbova
fredeu 1617, och efter sin öfvergäng till Sverige sisiniimmle år styrdea det
af ståthållare dels i Kexholm, dels i Narva, dels 1 Wiborg. Namnet lluotsiu
Karjala (Svenska Karelen) uppstad den tiden; men det nian i sednare tider
kallade Svenska Karelen utgör nuvarande Kuopio läns karelska del, som till sin södra
grftns mot nuvarande Wiborgs län är ungefärligen sådan den bestämdes genom
1721 års fred. Ända ifrån svenska eröfrlngens fiirsla lider betraktades Wiborgs
slott Bäsom den medelpunkt, omkring hvilken svenska väldet i Karelen småningom
utvidgade sig. Derföre lydde äfven Savolaks derunder, tills Totl 1470 bygde
Olofs-borg (Nyslott, Savomlinna} och ett Nyslotts län uppkom; men äfven sedermera var
detta län flera gånger föreuadt med Wiborg, sednast 1658, dä det förhlef
derunder ända till Nysfadska freden. Genom denna fred fick Svenska Karelen
en onaturlig förvaltning, derigenom att taiidsböfdingeii öfver Kymmenegårds
län, hvarnnder det hörde, hade sitt säte längt borta, först i Fredrikshamn till
1727, sedan i Willmaustrand till 1743, och derefter i Lovisa, tills norra
Savolaks och Karelen 1776 ändlligen fingo sin egen landshöfding i Kuopio. Vid
Gamla Finlands återförening med det öfriga Finland d. 23 December 1811
förbiet det nya länets onifäug detsamma, med det undantag, att de genom 1743
ärs fred styckade socknarna Bläntyharju, Puumala, gnlkava, Kerimäki oeh
Sääminkä med Nyslott 1810 i sin helhet förenades med Heinola oeh
Kuopio lä n.
Sädan är Karelens intrasslade yttre Mstorie. Det har ifrån Jngermanlands
gräns vid Systerbäek till Ktijana löns grans en utsträckning af nära 4° eller
60 geogr. mil. Om man ifrån arealen för Wiborgs län, 779, geogr. qv. mil,
afräknar dess savolakska, nyländeka oeh tavastländska (Walkiala)
beståndsdelar oeh i deras ställe tillägger arealen för Kuopio läns karelska del, livil-
% ken uppskattas till 260 & 300 geogr. qv, mil, får mau hela Karelens simma,
5 utgörande ungefärligen 910 k 950 geogr. qv, mil, Karelens vapen är tvenne
; jeroklädda krökta armar lyftade i liugg emot hvarandra. Den ena håller en
0
S sabel, den andra en pil i rödt fält. Skölden ar krönt med heitiglig krona.
Karelska landet liknar i det hela sä det öfriga Finland, utom södra
Uster-t botten, att dess egenheter icke sä lätt falla i ögonen. Om man ifrän Waldais
; höglända skogstrakt öfver Ingermanlands slätter, hvnrnppå blott IlSgfd
ensta-5 ka backar höja sig, nedstigit till Neva-dalen, som, enligt hvad redan dess
lin-jj ska namn visar, fiir 150 är tillbaka vid sin mynning utgjorde ett kärr,
vidfa-S ger slrax i norr derom ifrän Toksava och det öfriga norra Ingermanland den
i natur, som öfver gränsen fortsättes uppåt Fiuland. Det är ieke norra Tysk-
* lands tråkiga sandslätt, icke Polens och medlersta Rysslands enformiga
ler-S filt, ieke södra Österbottens långsträckta breda och jemna floddalar, utan en
j angenäm förening af höjder oeli dilder, soin i ständig omvexling med hvar-
lf
; andra för hvarje steg tjusar ligat. Dessa höjder eller kullar äro i söder
mer-! andels isolerade, och mellan dem slingrar sig en ä eller bäck i sorlande lopp,
jj utan betydligare fall, ifrän dal till dal; men mera mot norr förena sig
; kullarna likasom i kedjor efter hvarandra, blifva högre oeh antaga ofta
karak-? teren af höga sammanhängande nsftr, hvilka sluta sig mer eller mindre till
? hvarandra, och omfatta en flod, ett sund eller en holmrik fjärd, hvilken lifvas af
J de stora kyrkbåtarna, som om söndagen i kapprodd med hvarandra färdas till
f kyrkan, hvilken oftast är belägen på en utskjutande udde eller ett näs, Åsar-
; na utbreda sig ofla och bilda vidsträckta kärr ocli mossar, säsom Kigyhtin
5 korp i pä Karelens nordöstra gräns, oeh Sukkula korp i i Libelils, som
5 är S mil läng och hälften så bred, Jordytans daulng tlllskrifves en forntida
| öfv.ersvämning, som i riktning ifrån nordnordvest till sydsydost tjfvergätt
lan-t det och derunder afsatt jord oeh grus samt 1 isflottor inbäddade, under
frain-S vält ningen afnötta och rundslipade stenar. Denna så kallade rullstens flod
; skulle dä, säger man, lagetvis afsatt, lera, mylla oeh sand, begrafvit en forn-
; lida vegetation oeh sammanhopat sand, grus oeh klappersten tili landtåsar.
3 Fysikern Parrot länkte sig, under sin resa ifrån Petersburg till Irnatra,
| tillgängen dervid under följande bild, ”Ju längre norrut nian kommer, desto
; kolossalare blifva bergen och erbjuda lika mänga fantastiska tablåer, som de
? grupper, om hvilka en romantiserande inbillning roar sig alt dikta lusen-
* de fobier om forn- oeh medeltiden. Finnes det nägot land, som till exempel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
