Finland framstäldt i teckningar / 187 (1845) Author: Zacharias Topelius Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Karelen - Lokala detaljer - 67. Kexholm - 68. Pärnä bro - 69. Pukinniemi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fiskeläge, äfvensom Pärnä, tillhOr Alex, Newski kloster i Petersburg.
Bönderne fiska längre ned; men ofta segla de ut till Munasaari 1 Ladoga.
Hela kedjan af Karelens vattensystem till Ladogas strand utgör 50 à 60 mil,
hvaraf öfversta loppet ligger 270, Saimens yta 257 fot öfver hafvets yta.
Vuoksen har en längd af omkring 14 mil, hvarunder 8 större fall eller forsar
förekomma. Fem färjor leda deröfver, deu sista vid Kexholm.

68. Pärnä bro.

Ungefär 3¹/₂ verst från Suötniemi strömmar Vuoksens nordligare
ntloppa-arm förbi cu mängd störro oeh mindre bolmar norrut till Salm, Leppäkoski
ocli Kiurunkoski forsar, hvarefter deu delar sig hufvudsakligen i tvenne
armar, hvilka genom Furnäkoski, ett par verst nedanför Pärnä bro oeli 4 verst
ifrän Kcxholm, försvinna i Ladoga, Fisket är här af mindre betydenhet, inen
oförlikneligt skön är utsigfen från Pärnä broar ät de många sina holmarna.
eom kasta sin skugga öfver de oroligt ilande, kristallklara böljorna. Endast
Kexholmsboerue hafva oftare lyckan att besöka detta ställe, i hvilket.
näktergalen förälskat sig. Ett litet stycke från bra», som tedcr öfver den
sydligare mindre armen, är eu tenwieligen väl bibehållen redutt. Hela Kezbolms
landsförsamling har beståft af (re frälsen eller ladugårdar : Vuohcnsaio ,
Jo-ensuu oeli Saha. Det sistnämnda kallades äfven Pärnä ocli oinfattade denna
flodarms gebit.

Ladoga.

Ifrån Vuoksen, Finlands mäktigaste flod, komma vi tili Ladoga,
Europas största sjö, som i sydväst, söder ocb öster o ingiftes af Iogerraanland och
Olonezska guvernementct, för öfrigt af Karelen pä en kuststräcka af 32 ä33
mil och i ryska krönikan ofta kallas h a f. Ladoga är af oval forna, utan
betydliga öar, stiger och faller ömsom uti en period, som än uppgifves till 4, un
tili 7 är och upptager 70 större och mindre vattOdrag, af hvilka, utom
Vuoksen, Vol c Is ow (Volkkova) oeh Svir (Sy vari) äro de förnämsta» Längden
uppgifves iill 17 och en ha il mil, bredden till 10 och eu hatt, arealen fäll 292 qv,
mil. Sjögren förmodar Ladogas uanin hafva uppkommit genom omkastning af
ordet aaltokas oeh således egentligen betyda det vågiga, Ehuru äfven
kringboende Finnar nu säga Laatukka, har denna förmodan sfi vida giltighet, att
Ladoga i sjelfva verket är mycket stormig och häfver fruktansvärda vågor, i

synnerhet vid sydlig vind. En ladogavåg kallas kan;’ eller mnininki. Sjön
tillfryser i slutet af Januari, tnen går åter upp redan 1 början af Februari;
äfven under denna lid göra strömdragen ofta rtkor i isen. En egen skjälart,
kallad norppa (Phoca anoutata ?) tinnes i Ladoga. Af största vigt är dess Iske.
De o ingiftande finska häradernas hela lif ocli rörelse äro nuförtiden
eoncen-trerade omkring Ladoga, likasom fordom denna sjö, enligt runornas dunkla
vittnesbörd, pä sina vågor bar vära förfäder öfver till Suomilandet. Kastar
man en blick pä den närmast liggande finska kusten , sä finnes denna
landsända hafva mer än andra varit ett föremål för donationerna. Här samt 1 eu
del af Åyräpää hafva dessa äfven blifvit handhafna med vidsträcktare
äganderätt än annorstädes. Det fanns en tid, då hela Kcxholms län var
förpak-tadt ät .lakob de la Gardie, Ladagas vestlfgaste vik omgilves af sockuarue
Hiitola oeh Kro noborg. Pä Hiitolas strand mötes ögat först af

69. Pukinniemi,

ett verst från Kexholm beläget gods, som är 1793, dä Amiral Siewers
erhöll detsamma, bestod af 126 hemman om inemot 50 nttl. Grefve G. M,
Armfelt köpte det, jemte större delen al Asila (93 hemman om 37 niti),
som 1711 var donerad t ät Gen. Löjtnant Henning, för något öfver 300,000 Rub.
lt:ci>. och inom denna familj har det sladnat ända till 1849, när det försåldes
i smärre lotter. Dä nemligen ingen anmälde sig att köpa hcla godset för

70.000 Rub, S:r, voro Armfeltska arfvingarne nog liberala, att efter en till

60.000 Rub, nedsatt köpeskilling låta de underlydande bönderne sjelfve tillösa
sig hemmanen. Slöinmen med nagra små byar köptes sedan af Grefve
Ku-scheleff-Besborodkn fiir omkring 10,000 Rub, S:r. Dess läge synes på plan*
chen, soin är tecknad frän landsvägen. Karaktersbyggnaden har en glad
ut-sigt öfver en vik, oingifven af klippor ocli höjder, hvilkas gråa granitmassor
likasom höja sig öfver hvarandra och karakterisera Ladogas nordvestra oeh
norra omgifningar. Det öfriga af Hiitola moderkyrka utgjordes af Asila
godset, hvaraf Siewers äfven ägde mera än en tredjedel, men som numera ä*1
deladt (Tiurala Laurola ni. 11.) Till Pukinniemi hörde äfven Jim es, som
köptes 1849 af Hofrådet Tarast för 14,000 Rub. fifcr. Heia Hiitola är en
oaf-brulen följd af kitleldalar, pä hvilkas sluttningar vägarna med möda slingra
sig fram. Bergen tros vara befolkade med jätfnr, som kallas Hiiet och hafva
gifvit socknen sitt namn. Asila betydliga ä fram forsar ifrän den ena dalboft-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>