- Project Runeberg -  Finland framstäldt i teckningar /
190

(1845) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Karelen - Lokala detaljer - 73. Walamo - VI. Savolaks

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Emellan Walamo och Konevits, den andra, 5 verst från Pyhäjärvis
kust belägna klosterön, skall Ladoga vara inemot tvåhundra famnar djup;
deremot äro södra ocb östra stränderna så grunda och uppfyllda med sandreflar,
som af vägorna flyttas än bit, än dit, att sjöfarten der är ytterst osäker oeli I
kanaler längs hela södra kustlandet blifvit cn nödvändighet. Den otaliga
mängd fartyg, som öfver Ladoga föra varar till Petersburg, fulja vestra
kusten. Äfven denna har blott en enda god hamn, vid Konevits; for öfrigt har
inan på nägra ställen med mycken kostnad af sten utbyggt sm3 hamnar
(ka-vanja). Karakteristisk for Ladoga är stören bäde tiil fångst oeli transport.
När en sädan kännes vara i notvarpet, anses ingen mcnsklig makt kunna fa
honom i land, om han icke sjelf behagar. Emellertid följer han vanligen
beskedligt upp på grandet, der en erfaren fiskare, försedd med boirr ocb rep,
vadar nt oeh skubbar honom sakta om trynet. Deraf (jtisas stören så, att
hon låter fästa linan vid sitt broskiga fry ne. Störar fångas af ända Ull 10
puds vigt och derutöfver. Fem eller ses sådana följa, simmande vid sina
linor, i släptåg efter en frcinasfad lodja (soima) lill Petersburg; vore de (lera,
skulle de dominera skutan—År 1311 anskaffade ett bolag Ladogas första
ångfartyg, hvilket redan 1847 gjorde bafveri ocb slutade sin rörelse. Följande är
byggdes ett annat ocb 1851 ett tredje, ka ilad I Peter den store. En eller tvä
gånger i veckan göra dessa fartyg turer mellan Sordavala, Walamo,
Konevits (7 mil) ocli Schlisselburg (9 mil), eller ock hela limen fram till
Petersburg (‘26 mil). Förbi det historiskt märkvärdiga Nöteborg (nu Sehliisselburg)
passera grundgäende Ladogafarare genom den stolta kejsarestaden ut till
Ne-vans mynning och, om de sä behaga, vidare ut förbi Kronstadt (Retnsaari)
till Finska vikens vida kringspridda öar, Seitskär (Seitakari), Lavansnari,
Pie-nisaari, Högland, Iför sina böga berg af Finnarne kalladt Korkiasaari och
ryktbart för sjöslaget 1788, samt stora ocb lilla Tyttersaari, utom tallösa
klippor och grund, som lägga forsat för seglaren. Befolkningen pä dessa möar
är, likasom deras anar, de fordne Karelarne, djerfve sjömän och bevarar
mycket af sina gamla traditioner. Fyra bönehus hafva här redao länge funnits,
hvilka ända lill 1830 utgjorde ett slags eget pastorat trader kapellaneu i
Björkö, som derföre kollades pastor insularum.

VI. Savolaks.



Savolaks (Savo. Savonmaa), ett af Finlands inre landskaper utan
hafskust, beräknas hålla 28 mil i längd, lä ä 16 i bredd ocb 270 qvadratinil
i areal. Tiil formen liknar Savolaks ett päron vändi ined sljelken ät norr.
Dess gränser beröra i öster och söder Karelen, i norr öxtcrbotlcn, i vester
Tavasllaml, i sydvest elt hörn af Nyland, saint hafva biide i äldre och nyare
lider varit mycket omtvistade. I början uppkiimmo dessa tvister mellan
invä-narae sjelfve, särdeles mot Tavastland, i följd af karelska stammens
framträngande in pä Ta väster nes fordna område längre mot vester. Tre märkvärdiga
rågangshandlingar Trän åren 1415, 1110 och 1452 vittna att Savolaks gränser
mot Tavastland dä först, cfler bittra inbördes klagomal, utstakades. Efter
1743 års fred, som bortklöf ett stycke af Savolaks, förefällo här flera tvister
om rlksgränseu. Provinsen bar under tidernas lopp fördelals pa olika län;
efter na gällande indelning hör sydligaste delen lill Wiborgs, den södra tiil
Sanet Miebels samt den öfriga och norra delen till Knopin län.
Uppkiim-sten af namnet Savolaks har förklarats olika; allmännast härledcs det af Sit
Micliels soeken, hviiken i äldre tider Jielat Savilahli oeh anses vara den
kärna, kring hviiken odlingen först begynt utbreda sig. Andra tro sig
äter-5 finna dess ursprung i ordet savolotaehie, hvilket förekommer i ryska
krö-; nikor begagnadt om nejder och folk belägna pä andra sidan om cn
vattende-S lande höjd (vol ok). Provinsen Isär i sitt vapen en gyllene båge i svart fält
j med uppspänd pil. Skölden beläckes af en grellig krona.

S I hela det vattenrika Finland är Savolaks det vattenrikaste. Sä mänga
; herrliga stora sjöar, sä många ypperliga kommunikationsleder äga fä länder
\ P* hela jorden att inom samma oinfäng uppvisa. Här begynner vid
Maausel-j käs södra sluttning den sammanhängande kedjan af de förut omnämnda
On-J Wvesi, Maaninkavesi, Kallavesi med Junruavesi, Suvasvesi, Juojärvi, vidare
| söderut genom Warkaus fors oeh kanal Äimisvcsi, Haapavesi,. Hankaresi,
- Pililasvesi med de karelska vattnen ocb slutligen den besjungna Saimen,
för-; utom otaliga mindre vatfudrag, stängda mellan de höga åsarna ocli spejande
S efter den forsla närmaste däld, för alt söka genom de täekastc sund sina
; väntande syskonsjöar. De flesta af dessa sjöar omsluta otaliga uddar oeh
; öar af den rikaste omvesling. Talrika branta åsar, stundom öfvergäende i
J långa, men låga bergs (räckor, frambringa ca sådan rikedom af de skönaste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:57:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ztfinland/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free