Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- VI. Savolaks
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skapstiieatcr, cn helsobrunn m. fl, inrättningar for nöje ocli nytta, till större
delen tillkpj|tue genom desa nuvarande läkares drift och omtanke. Den 30
No». 1810 g-aDa Ur med utmärkt framgång det första finska
sällskapsspektakel i fiuland: Silmäukääntäjä (Ögonväudareu).,
II. Jääskis härad har af Savolaks soknarna Jo utse no oeh Ruokolaks
med njautjärvi kapell, liggande i en halfclrkel kring stora Sainias sydöstra
fjärdar. Kust vägen frän Willniansirand hilät gär öfver stora, ofin ödsliga
moar; till höger bortom kullarna framskymtar det betydliga Immalajärvi, lill
venster Saima. Wuoksetys utlopp är 1 Joutseuo, cn half mil norr om Siilola
färja. För att rätt, anslås af denna brusande lod, lik menskliga Iifvet ’"eu
strid frän början”, måste man utgå frän Sainias lugn. Skyddade mot
nor-daiivindcn af stora till Ruokolaks hörande öar, äro dessa fjärdar så fridfulla,
sä djupblåa, som visste de aldrig af lifvets strider, Iluokolaks kyrka ligger
täckt vid stranden,
III. Af II c i n o I a härad hör lill Savolaks endast en del af Mänt
y-Ji a r j u socken, fordom klufven af riksgräuscu, soin gick längs K a Ila ve
sisjö, som utflyter i det. vid kyrkan belägna I*yhiives i, derifrän genom
Py-häkoski ut i Lahnafesi oeh Juolavesi, för att sedan genom det stora J
Wuohijärvi, jemte öfriga 1’äjänevalten, iuströinnia t Kymmene elf. I 5
Mäntyharju IiöIIom från 1743 till 1808 kyrkoböner för både svensk och rysk ;
öfverbet. Folkel i denna nejd var en tid kändt soin slagsbuliar under namn !
af 1’imkkojiinkkaril (kuifjunkarne I, men af denna stridslystnad synes numera ;
föga eller intet spär, J
IV. S;t Mi ehol s härad omfattar Ka ngas ni em i, Christina och j
S:t Miehels socknar samt det nyss (1851 j som egen socken särskilda Här- ;
v ens al mi. Nejden är rik pä stora sjöar (om 1’nulavesi m, fl. längre fram). S
Till Saimasystemet höra Syysjärvi oeh Remojärvi, vidare i Christina *!
Yövesi, en arm om Saima, soin sträcker sin länga vik till soknekyrkan. S
samt de dermed sammanhängande Louhuvesi och I,i etveai. Med Lictvesi *
*
sammanhänger Lehmävesi, soin genom Koskenaelkä är förenad med J
’ r S
Puumala sund och vattnen frän öfre ocli mcdlersta Savolaks. Alla dessa sjöar j
öro ytterst rika pä uddar oeh öar. 1 Louhuvesi är en holme, Linnasaari, med J
spär af en forntida befästning oeh af en stenbro lill fasta landet. Brahe- »
1 i nna i Christina socken var fordom en kungsladugård, sedan öfverstebo- S
»täll* för Savolaks infanteri. Iläi byggde Pehr Brahe år 1610 nära kyrkan ;
* ett slott af sten; sokneti är uppkallad efter hans Iru, Christina Catharina
Sten-% bock, och badas porträtter förvaras i kyrkan. Icke längt frän slottet var
un-; (ier 1788 års krig en hamn för de svenska kanonsluparna pä Saima. 1 den
; fordna Stor-Savoloks, numera S:t Miehels socken märkes Sairiala gamla
i kungsgård (sedermera dubbelt ruslhäll) och I.iukkola Majorsboslällc. Om
5 Porosalmi längre fram. Hår ligger staden
Sst Michel vid en djup vik af Saima. Dc dit ledande sunden V e
ä-S tämäsalini, Vuoltensalmi och S iik asalmi blefvo aren 1831— 30
vid-; ca de lill 5 fots djup och 20 fots bredd i bottnen, för alt gynna landlhandelu.
; Under svenska liden funnos här postkontor och gränsetullkanimare;
anlaggan-! det af en stad kom redan dä i fråga, men synes ha blifvit för skogbrist
upp-; skjutet. S:l Miehels futidationsbrcf ntlärdades den 7 Mars 1838, dä staden
S med mppsladsprivilcgier samt handels- och näringsfrihet anlades pä Olkkala och
; Maguusala af kronan inlösta hemman, Stadsplanen utgör 67, ägorna 1619
; tumland. Sedan guvernörsresidciiset är 1843 blifvit frän lleinuia hitflytladt,
* har folkmängden fl t! 11 blott 181 personer) varit i raski stigande och torde nu
ulgöni omkring 400, Kyrfeo- och fattigvård är gemensam med soknen. S:t
Michel» marknader hafva af älder varit bland de mest besökta i landet.
Omsättningen af hästar, liu, spanmäl, smör och öfver ’VVillmanstrand kommande
ryska varor iir dervid betydlig, Tre landningsbryggor äro anlagde för
sjötrafiken, I nejden närmast staden äro etengärdesgärdar af ovanlig längd
uppförda, mest uppä förre guvernören Uaron Boijes föranstaltande. Annars
har allmogen den osed att upplägga stenarna midtpä åkern.
V, Jokk as härad, öster om det förenämnda, omfattar soknarna
Piek-sämäkt ined Haukivuori kapell, Jo ro is, Jokk as och Puumala.
Samma vattenrikedom äfven här. Det stora Kyyvesi i Pieksamäki oeh
Haukivuori sfär genom Kyykoski i förbindelse med Päjäne systemet. Det ymniga
tillflödet frän norden genomströmmar l t all ii sa fjärdar Jorois (Länge I ni
ä-selkä, Sysmäjärvi m, II.) oeh Jokkas (Juvanj,ärv i vid kyrkan,
Rantajärvi, Suurenrannanselkä) utbreder sig, derpä i Puumala uti
det ansenliga Lnonterivesi ni. 11. samt bildar vid Puumala sund en
föreningspunkt med Ilaapaveai och vattnen frän Nyslott. Söder om
Puumala vidga sig Lilla Saima» fjärdar, I dessa nedra farvatten har Saima»
skärgärd flera stora och bebodda Öar: Ha ris sa lo l.1 mil lång, Lin t usalo
1 mil, K o u k a II « a 1 o I j mil, W i 1 j a k a n s a 1 n H mil och Ku I k c m u *-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:57:18 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ztfinland/0198.html
