Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Österbotten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är således rik pä sjöar ocli alrida Uoder, vid hvllkas stränder and er deu korta
sommaren grfiset vexer manshögt och vildänderue finna cn frislad i lallösa
skaror. Men för de södra nejdernas inbyggare ha dessa trakter med sill vi ii—
lermörkcr ocb sill fordon» tiendtliga folk synts i hög grad afakriickaudc, aom
synes af runornas uttryck om dessa ”fradgiga och stygga gap, dit lirådslupa
träden falla, tallarne med rötter rulla, furorna med toppen störta.”
Österbottens karakter af flod land har märkvärdigt inverkat uppå dess
första bebyggande, dess sednare indelning och dess folklynne. Ännu i dag sträcka
sig soknarna vid kusten stundom 12 till 16 mil utmed flodernas stränder,
medan bredden från nurr tiil söder uigör endast 3 eller 4 mit. Man har ock
säkra spår, att den finska befolkningen, isynnerhet frän Tavastland,
ursprung-ligeii dragit sig floderna ntföre ät nordvest ocb vester, för ad fiska vid deras
, mynning, hvarefler de der qvarsladfiat. Floderna hafva genom transportens
lätthet fostrat tjärbränningen; floderna hafva gifvit upphof ät
nordösterbotlnin-gous Imndclssinnc och ät sydöstcrbottniugens händiga slöjd ; floderna hafva •
gjort hela folklynnet rörligare än upplänningens, som i stilla begrundande mot- j
tager sina intryck från insjöns lugn — likasom hade ett ständigt betraktande <
af den oroligt ilaude strömmen dragit inennlskans tankar bort frän henne sjelf %
och hennes gömda koja, oemotståndligt lockande ut i det vida. ;
•
Det är närnndt att vid Österbottens äldsta historia vidunderliga sägner och
gissningar haft fritt spelrum. Att Orpheus 100 år för trojanska kriget (1300 f.
Ch.j seglat förbi Kemi (Cimmericn!),- att Österbotten varit Amazonernas
hemland, hvilka här regerat frän flera hundrade är före Christus intill är 1070;
att Grekerne härifrån hämtat sin vishet, sina gudar, sin kunskap oin själens
odödlighet; alt här varit de lycksaiigas öar, de elyseiska fälten, de heliga
sjöar, allfings ände, gudarnea stilia säten och annat mer e) — detta allt har
man framletat lill Österbottens ara, hvilket icke väl rimmar sig med .Juienii
försäkran, alt Kainumaa skulle betyda de blygsames land. 1 bredd härmed
synes Werelii påstående, att Öster- och West erbotten fordom utgjort Dum-
burs konungarike, samt Carl IX:s bekanta titel ’’de Kajauers konung"
måttligt tilltagna. Och likväl, huru arm var ieke verkligheten i bredd med dessa
glänsande drömmar! Den sotn hade setl Österbotten för blott sexhundrade år
tillbaka, han hade sett eu kust, der hafvet» nivå stod 25 fot högre än uu och
*) K, H. Aspegren, Heskrifning öfver lJeders®re 1766.
; följaktligen öfVersköljde eu stor del af det nuvarande låglandet; ett land opp-
; fylldt af täta urskogar och sanka kärr; häl- och der vid kusterna spridda ko-
j jor och alierlegar, brulna i obygden af svenske kolonister; här och der pä cn
; kulle vid flodernas stränder cn Finnes pörte och sveden derinvid; fiir öfrigt
| vid sjöarnas bräddar och de vidsträckta kärren grapper af ömkliga Lappkåtor,
; Hyllade frän ödemark till ödemark, der bele var att finna för renhjordarna.
Österbotten öfverflödar af Lappar nes minne: tre hela sok nar, Lappo,
Lapp-fjärd och Lappajärvi, samt en mängd gårdar, byar och sjöar hära än i dag
deras namn; soknarna Ijo. Uleå och Limingo berättas hafva sina namn af tre
Lappske bröder, II ijo, (Julas och Limas. Lapinrauniot, jäliuraukkiot nt.
11, minnesmärken vittna oin deras hätvaro; det är historiskt utredt, alt de
kringdrefvo i södra Österbotten ända in pä 14 och 1500 talen; sägnerna vittna
enstämmigt härom, och pä mängen ort visas ännu deras boningsplatser. I
norra delen «f landet hafva de dels sammansmält tned den finska [-befolkningen,-] {+befolknin-
gen,+} dels qvardt-öja de äuuu i spridda qvarlefvor, mest i egenskap af renher-
dar hos Finnarne. Att deu märkvärdigaLappofolkracen är af lappak härkomst,
synes mer än sannolikt.
Österbottens nuvarande befolkning utgör eu brokig tafla af olika
folkstammar, stundom sammanblandade ända till oigenkännlighet, men oftare skarpt
söndrade sinsemellan genom |alrika lokala och ualloneta egenheter i spräk,
seder och lynne. Finska befolkningen i Wasa län är af tavastländsk
härkomst, uppflyttad längs floderna i I3:te, 11:de och 15:de seklerna, men äfven
sednare. isynnerhet sedan vida Sträckor blifvit öde genom stora ofreden. SS
\ omtalas alt llmola socken erhällit sitt namn af utvandrare frän llmola by i
J Hauho, oeh Lappajärviboerues härkomst frän Saarijärvi är ännu i minne. Af
• vissa ost linska ändelser i språket tror man sig sluta till inblandning af
Savo-\ laksare. Deremot är det faktiskt, alt större delen af norra Österbotten
fcolo-: niserats frän Karelen, eu del frän Savolaks. Det berättas (. ex. ännu, att 14
% hemman i Sievi blifvit befolkade frän Leppävirta; till kapellets kyrkoby ha
? indy Ilningar skett frän Idensalmi *). I Silkajoki omtalas eu slor invandring
| österifråu efter stora ofredeu. Del gamla Qvcnerfolket ir bäde till race och
* nantn försvunnet; dess afkomlingar befolka de nordliga nejderna, tneu nya
iu-5 v»"«tring«r voro talrika efter de förödande gränskrigen. Den nordliga Kainu-
? «) Flera uppgifter lånade från A. Warelitw i Snonti 18*7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
