Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. En del af ett regementes hsitoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i8
larne ur sina torra, sammansnörda strupar, ännu på en
god stund orkade de ej svära något nämnvärdt.
Framför dem bredde sig en ny slätt, till hvars gränser
blicken ej nådde, och på den syntes, hur ifrigt de än
ansträngde sig, icke ett lefvande väsen, så vida de ej ville
räkna ett par hungriga gamar, som en mil längre bort
kalasade på en död häst.
Det blåstes samling och leden rättade sig
någorlunda. Bakom regementet höllo ett tjog karlar som bäst
på med sina störtade hästar, några brutna nyckelben och
en eller två vrickningar, det var hela förlusten. Alla
deras ansträngningar hade således varit förgäfves och
någonting, som bedröfligt mycket liknade snopenhet,
lade sig tungt öfver dem. Då kastade en löjtnant vid
tredje skvadronen så där på måfå fram, att boerna ej
ägde kavalleri och för säkerhets skull beredde sig den
oförsiktige unge mannen att förklara sin åsikt om deras
arméorganisation. Han gjorde det emellertid inte, han
upptäckte till sin ej ringa förundran, att hästens betsel
råkat i oordning.
Men innan han hunnit börja därmed, hade icke fullt
600 par ögon nitats fast vid talaren, som om de velat
genomborra honom. Det var en blodig förolämpning mot
Hennes Majestät Drottningens irländska dragoner att
insinuera, att de ej orkade hinna upp några dussin
eländiga infanterister, och öfversten, som kommit på det klara
med, att hela attacken varit ett ganska dumt tilltag, bad
i utsökt väl valda ordalag den fördömde pratmakaren
hålla ihop sitt syndigt otidiga lilla gap och inte babbla
i vädret. Detta citat har intet att göra med den inom
regementet förhärskande tonen, det skall ej heller utgöra
ett prof därpå, det är egentligen ingenting annat än ett
uttryck för den tillfälliga stämningen, och som sådant
kan det anses betecknande nog.
Hela regementet drog också en lättnadens suck, det
var i strängt koncentrerad form precis, hvad det ville
hafva sagdt, men ehuru en syndabock frivilligt anmält
sig, blef stämningen ej därför stort bättre. Deras enda
tröst var, att nitton man kunde rapporteras som skadade.
Efter två timmar voro dragonerna åter i stånd att
missbruka en allmänt känd potentats namn och titlar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
