Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Under Afrikas himmel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
under tiden skall de Vlies uträtta, hvad han behöfver här
nere.»
Fångarne utbytte mörka blickar, men betvingade den
vrede, de kände. Och alltjämt lika ironiskt artig tillade
kommendanten:
sNär edra kårer i norden hinna hit, befinna vi oss
antagligen där uppe igen. Det är vår strategi. Men det är ju
sant, herrarne äro antagligen i likhet med mig hungriga.
Tillåt mig att bjuda på en supé, sådan omständigheterna
medgifva, jag försäkrar, att högst litet skall fattas, vi ha
bland åtskilligt annat annekterat en proviantkolonn och
ha för ögonblicket ett ypperligt öl, utmärkta viner, god
* whisky och ett par vagnar fulla med konserver.
Oaktadt hånet i hans ord framsades de med ett så
behagligt leende, att officerarne ej kunde annat än mottaga
inbjudningen. De följde kommendanten, som gick fore
visande vägen, deras aptit gaf dem ej annat val.
Du Wallou skickade en kaffer att söka van der Nath
och missionären jämte ett par andra fältkornetter, hvilka
äfven inbjödos till måltiden. Under vägen genom lägret,
som på kortare tid än en halftimme slagits upp nedanför
de båda kopjes, underhöll han sina gäster med det älskvärda
småprat, som icke innehåller det minsta men alltid är
ange-nämnt att höra.
Major Foley gick bredvid honom och uppbjöd hela sin
konversationsförmåga. Han glömde nästan, hvar han
befann sig, sitt nederlag och sin egenskap af fånge för nöjet
att deltaga i ett samtal, som osökt påminde om de trefliga
stunderna i regementsmessen.
Bakom följde officerarne, till hvilka löjtnant Kennedy
slutit sig. De betraktade med en viss, lätt förklarlig
undran sin omgifning. De långa, smutsiga, halft
röfvarlikaboersoldaterna med sina tofviga skägg och sin omilitäriska
hållning gingo beskedligt ur vägen för den lilla gruppen och
stannade sedan för att med långa blickar titta efter dem.
Vagnarne voro placerade i en krokig linie och bland dem
märktes en fullständig trängkolonn, som tagits från
engelsmännen. Officerarne låtsade ej se den, i stället granskade
de kanonerna, hvilkas mynningar gapade utåt slätten.
Artilleristerna voro om möjligt ännu sluskigare än sina
kamrater, och fångarnes humör blef bättre vid deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
