Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Upsala Universitetsbiblioteks historia intill år 1702
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
innan chefskapet för fjärde gången på 13 år växlade
innehafvare, sedan Norrmannus den 21 maj 1702
befordrats till domprost. Han kunde dock nu vara lugn,
ty med den nye chefen, Erik Benzelius den yngre, som
den 30 augusti samma år befordrats till platsen framför
så mången gammal professor, skulle ock en ny tid ingå.
Han har för all framtid knutit sitt namn vid den
boksamling, som han i 21 år med öfverlägsen skicklighet
vårdade och förkofrade.
Det torde é&j vara olämpligt att försöka göra sig en
föreställning om bibliotekets utseende och samlingens
storlek vid ingången af adertonde århundradet. Lokalen
upptog Gustaviani hela öfre våning, hvars ändpunkter
bildade två stora salar. den norra för filosofiska
fakultetens böcker, den södra för de tre högre fakulteterna.
Salarne skildes från hvarandra af ett 24 alnar långt rum,
kalladt galleriet, med fönster åt domkyrkan, och ett
parallelt med detsamma liggande (nu till öppen förstuga
förvandladt) förmak, som möjligen endast haft sekundär
belysning.’) Hvardera boksalen var 36 alnar lång och
16 alnar bred med de höga väggarne fullklädda af hyllor;
midt på golfvet stodo så kallade pulpeter för mottagande
af liggande folio och böcker af i öfrigt för stort format
att de skulle kunna inpassas i hyllorna. Den i och för
sig ståtliga anblicken af dessa salar förhöjdes därigenom,
att hyllorna åtskildes af »poster sirade med sköna
gipskapiteler»”) och att fönsterbräden och pulpetskifvor voro
!) En genomskärning af Gustavianum i bägge våningarna från
förra hälften af adertonde seklet fins i Upsala biblioteks handskriftsamling
vol. U. 65. Deén visar, att den stora vestibul, som nu genomskär bottnen
och första våningen, då ej fans, liksom att ingången till huset var
ensamt från väster å husets baksida.
?) Gipsmakar Chaveau fick af bibliotekets medel 6 riksdaler specie
stycket för 48 kapitäl år 1696 (konsistorii protokoll 13 juni.) De 600
daler kopparmynt, som ytterligare för gipsarbete utbetaltes till Petrus
Pagani, blefvo på kanslärns befallning sedermera biblioteket godtgjorda
ur universitetets kassa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
