Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
diga person och göt öfver 111ig en hel störtskur
af kärleksförklaringar och knäfall, hela societen
till stor förnöjelse, — vi skrattade så vi kunde
kikna, — tills jag slutligen ej längre fann mig
i att tåla det, utan bad honom, helt allvarsamt,
calmera sig. Ännu samma qväll bivistade vi
en concert monstre af en stor del af Europas
artister. Jenny Lind, Nordens qvinnliga
näktergal, fanns väl i Bonn, men sjöng blott på
Stolt-zenfels, för hela Konunga-personalen. Henne
fingo vi således ej höra. Gubben Spohr
dirigerade orcliestern, Liszt, Europas förtjusning,
spelade Forte-piano, M:elle Tutscheck,
operasångerska från Berlin, sjöng solo och dertill spelade
ännu en hel massa amateurer och conaisseurer
och inlade en så häpnande känslighet i sin musik,
att hela qvarter förgingo, under hvilka vi, som
hade fått plats lägre ner, ej hörde en enda ton,
men klappade händerna lika ursinnigt som de
andra. Jag satt bredvid Volter Ramsay och
talade om — Franz ... Liszt kanske ... jo pytt! I
jag talade om Franz Bönche!!! —
Ännu litet fingo vi knuffas i folkmassan och
det roade otroligt Rosa, som med riktigt
lijelte-mod boxade sig fram öfverallt; — att hon ej blef
ihjältrampad måste hon ha haft medlidande alt
tacka för; en stor plump karl-lot skulle med ett
tag, krossa ett sådant kräk till snus. — Jag är
en stor hare i dylika bardalekar, der ofta
näf-rätten kommer i fråga; då kryper jag så gerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
