Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— »Ah! ni är Svenska! — jag ämnar mig äfven
till Sverige! —»
Lycksam resa tänkte jag, och vi stego opp från
bordet, glada att komma vår väg. —
Andra dagen var Axel så bra att vi kunde resa
och när vi på jernvägscontoret kommo att köpa
billetter för att afgå till Kiel, stiger åter samma
herre fram till mig och började tala med mig.
Men nu vände jag honom rakt ryggen, för att
slippa honom. Från Kiel gingo vi på ångbåt till
Köpenhamn. På ångbåten — hvem är den förste
jag ser? — jo samma herre igen. Men den här
gången gick han och presenterade sig för Axel,
ty han såg att det annars aldrig skulle lyckas
honom att komma nära oss. Det var, märkte
jag sedan en rätt hygglig karl, en ung doctor
från Berlin, som reste, liksom vi för sitt nöje.
Han frågade mig skrattande, hvarföre jag var
så rädd för honom i Hamburg.
— »Ser jag så grvm ut?» sade han. —
— »Nej inte numera, men vi voro rädda för
det vi voro två ensamma unga flickor; min syster
ser ej ut som en fru alls», svarade jag. Det gick
med mig denna gång, som på Svithiod, der jag
tog Baner i aversion; jag försonade mig nu äfven
med denna ångbåtsbekantskap, som genom sitt
muntra prat, förkortade tiden och gjorde resan
mindre ledsam. —
— »Hur kommer det sig till att ni talar så
vacker Tyska?» frågade han. —
— »Det har jag Bönche att tacka för», tänkte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
