Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
der ofantligt långa predikningar både på Svenska
och Latin, hvaraf vi visst blefvo bra uppbyggde;
min andakt och uppmärksamhet bestod i att
be-trackta den långa vackra Kronprinsen, som stod
midt framför mig och Aurore Platen, och jag
försäkrar, att åsynen af denna vackra figur, — >Så
smärt och rak, som tallar i den Svenska jorden ,
gjorde oss mera nöje än alla professorernas tal
tillsammangjutna. — Samma qväll reste vi från
Lund, följde af Morbror Achates, till Helsingborg,
derifrån vi på ångbåten Christiania, öfver
Kattegatt skulle till Götheborg. Det stormade
förfärligt, såsom alltid, på detta haf, alla voro sjösjuka
och hade småningom gått ner i sina cajutor, men
Rosa och jag sutto ännu på däck, der det visst
var rysligt stormigt, och der man väl ofta blef
öfversköljd af vågor, men der man dock hade
friskare luft än der nere. — Då hörde jag en
bekant röst gladt utropa: Tyckte jag icke mig
känna igen dem; — det är Fröken Ehrnrooth!» Jag
vände mig om, för att se, hvem som här kände
mitt namn, och känner så igen Statsrådet Foss.
Vi blefvo obeskrifligt glada. — Men det blef mörk
natt och då måste äfven vi till slut gå ner under
däck. Jag förbigår mycket gerna alla de scener
som en stormig natt på ett skepp, förete. — De
äro ej angenäma! — Jag var dock icke sjösjuk,
men rysligt qvald af alla andras jemmer. När
vi andra morgonen skulle lämna ångbåten, som
stannade utanför Götheborg, var det en sådan
mölja att vi alldeles tappade bort Gubben Foss,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
