Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
innan vi gingo på Finska fartyget. Han erbjöd
sig att hjelpa oss, men då bådo vi honom för all
del inte genera sig vidare för vår skuld, utan togo
helt simpelt afsked af honom. Vi skulle gå
ombord, samma q väll; llenricltc YVachtmeister och
Ida Plåten, som voro i Stockholm, kommo för
att säga oss farväl. — Oaktadt vår vistelse i
Stockholm var ganska kort, den sista gången, bcsågo
vi dock Haga, djurgården, Rosendal etc, i [-sä11-ska])-] {+sä11-
ska])+} med Fru Pfeiffer; detta skedde dock innan
vår färd till Uppsala, ty derifrån sågo vi cj till
henne mera. Hon reste till Dannemora grufvor
och vi vände 0111 till Stockholm. På denna
återfärd rann mig ett minne i hågen. Vid farleden
ligger ett ställe som heter Sjö, och i Maj månad
sutlo vi vid Table dhöfe i Stellin fyra resande
som gåfvo hvarann löfte alt träffas der, och löftet
beseglades i ett glas Champagne; bra vackra
läppar bådo de resande vara välkomna till Sjö
och dessa läppar tillhörde Baron Johan Banér,
min första ångbåtscourloisic! —
Nu var tiden för korrt och löftet måste brytas.
Det var väl, tror jag, ty vi hal va sedan hört så
mycket ondt 0111 denna Banér. — Den vackra
ytan döljde ett full inre! Det har verkligen
kostat på mig alt så alldeles mista alla illusioner
0111 honom.
Dock kunde jag cj afhålla mig från att gå upp
på däck, ehuru det regnade och se mig omkring.
Jag frågade af en vild främmande dame, som
såg högst perplcxt ut, om hon inte visste hvartåt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
