Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är även »Många döttrar en teckning ur
familjekretsarna hos oss, men mellan den och de tre
föregående finnes något bestämt skiljande. För
sin sista roman har hon ett bestämt mål i sikte,
som hon vidhåller, medan handlingen ledes fram
mot det hon vill klarlägga. Det som skall ske
i hennes roman, sker icke blott händelsevis. Detta
utesluter visserligen icke att författarinnan kan
gå okonstnärligt eller ibland otympligt tillväga,
men hon håller i alla fall fast vid sin avsikt. Hon
framför de många döttrarna och utformar deras
öden i en riktning, som vittnar om alt det är r
framtidens tecken hon velat göra det.
Det är ganska troligt alt det litterära
ursprunget för skildringen Många döttrar återgår till
Fredrika Bremers berömda roman Hemmet ,
där författarinnan ställt in de fem systrarna i
familjekretsen och låtit läsaren se, huru de efter
sitt fria val få utveckla sig på olika sätt i
enlighet med sina anlag. De många döttrarna i
A—I—a’s roman äro de fyra unga systrarna
Wal-lenheim, vilka från ett ruinerat hem föras ut i
livet, där de under nyttigt arbete skola finna en
plats, som de kunna fylla. Det är också möjligt,
att de högadliga, världsvana damerna och de
strama, byråkratiska ämbetsmännen i A—I—a’s
Många döttrar? uppvisa likhetsdrag och ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
