- Project Runeberg -  Några drag af de till Danmark utvandrade allmogeflickornas ställning och arbetsförhållanden /
13

(1890) [MARC] Author: Gertrud Adelborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Några drag af de till Danmark utvandrade allmogeflickornas ställning och arbetsförhållanden]

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och innan svenskorna började användas å dessa områden, var
det endast de sämsta danska kvinnorna, som åtogo sig nämda
arbeten. Orden ”malkepige”, ”roepige” och ”værdshuspige”
hafva derigenom fått dålig klang. De äro ofta liktydiga med
offentligt fruntimmer.

Å gårdarna, der ladugårdspigor och hvitbetplockerskor
arbeta och inkaserneras, föres ofta ett vildt lif. Kvinnorna
hafva visserligen sina rum skiljda från karlarnas, men att de
göra besök i hvarandras bostäder såväl om dagen som om
natten är ej ovanligt. ”Så fort som di ä’ ladugårdspigor, blir
di inte extimerade af sitt herrskap, utan det är ofta ingen
tillsyn alls, och vanorna ä’ sådana vid gårdarna, så kommer
karlarne inte in genom dörrarna, så kryper di in genom
fönstren eller pigorna ut”.

En jurist berättade huru stöld en natt hade blifvit
begången i ett rum, der tio svenska kvinnor legat. Vid
polisundersökningen visade det sig, att under natten tio karlar
äfven varit i rummet.

Å en del gårdar söka dock förvaltarne att hålla ordning,
gå omkring på aftonen och se till att ingen karl smugit in
till flickorna samt stänga igen om dem. Sant är emellertid
nog hvad en äldre hustru sade: Vill di vara rediga i
Danmark, så kan di det der lika väl som i Sverige, men det fins
så många lätta flickor, skall jag säga, och somma blir rent
som galna, när dom kommer ut och får höra det främmande
språket och se så mycket grannt, som di aldrig sett förr och
så danstillställningar och sådant; men se sådant ska’ en akta
sig för. Ja, ho’ vet nog, att om ho’ kommer i en främmande
stad, så fast ho’ har varit i många länder, så kan ho inte
hitta till rätta; huru skall det då vara för en smålandstös,
som aldrig har sett något förr”.

Å andra egendomar bryr sig ingen om huru det går till;
blott arbetsmaskinen arbetar ordentligt, får den i öfrigt reda
sig själf. Att förvaltarne gåfvo stryk och dermed oskäligt
pådrefvo arbetet var förr vanligt. Det skulle dock ej nu
kunna ske; flickorna ginge då till en annan egendom. Det
säges ock att förhållandena vid landtgårdarne börja blifva
bättre hvad sedlighet och ordning angår.

En bidragande orsak härtill är säkerligen att finna i
det uppdrag en bibelkvinna från Elsa Borgs hem i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:50:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/agdrag/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free