Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pahnlöf och Henrik Rosengren, hvilka arbetade i fabriken ännu
år 1852.
Krukmakeriet, som stod på en gården tillhörig åker, icke
långt från boningshuset, var ej heller det stort tilltaget och
hade ingalunda något med storindustri att skaffa. Fabriks
personalen utgjordes af cn man och en pojke. Enligt en af
Liljeblad gjord anteckning af den 24 mars 1846 tillverkades
där stenfat af olika storlek, tallrikar, krukor, fat och nattkärl.
Ofvannämda dag funnos allt om allt 93 dussin olika slags kärl.
En bränning värderades vanligen till 90 rubel. Utom kärl
tillverkades också kakel, bruna till färgen, af hvilka man ännu
kan se prof bl. a. i en kamin på Liljelund. Lerkärlen höllos till
salu i en enkom därför inrättad minutförsäljning, och skickades
äfven till marknaderna. Också utbjödos de af lumpsamlare.
Kvarnen var utan tvifvel en god inkomstkälla. Äfven den
byggdes under Liljeblads tid 1835. Där maldes årligen c. 960
tunnor. År 1868 beräknade Ahlström i kvarntull 877 mark 75
penni.
Vid denna kvarn är förknippadt minnet af en process om
vattenrätt, som Liljeblad hade med sin granne Erik Herman
Stark.
Då den belyser den tidens protektionistiska åskådningsätt,
må den här beröras med några ord.
Stark, som egde en del af Långfors och Etelämaa, hade
år 1843 hos länets gunemör skaffat sig tillstånd att på sitt
område i Koivukoski anlägga en med två stenpar gående kvarn,
jämte stampverk. Sedan landtmätaren förrättat syn och ritat
sina kartor samt direktionen för väg- och
vattenkommunikatio-nera gifvit sitt bifall till saken, sammanträdde häradsynerätten
på ort och ställe. Där motsatte sig Liljeblad uppförandet af
kvarndammen till en vis höjd, emedan den under flodtider
skulle åstadkomma ej allenast undervatten i Sahakoski, utan
ock öfversvämning på en honom tillhörig ängsholme. Syne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
