- Project Runeberg -  Antti Ahlström, hans liv och verksamhet /
111

(1904) [MARC] Author: Juhani Aho
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Och så småningom blef allt bra igen och de ungas förbund
knöts ånyo för att aldrig mera upplösas.

En liflig skildring från denna tid återfinnes i följande bref
af den 21 juli från Antti till Eva:

»Du, min kära älskade Eva, säger i ditt bref, och detta
icke utan orsak, »att du ej sålt dig lik en handelsvara åt den
mest bjudande.»

»Englarne i himmelen skulle gråta af smärta och nedkalla
alla afgrundens plågor öfver den mannens ringhet, som skulle
hysa så låga och nedriga tankar om en oskyldig och ädel
qvinna, som att anse henne vara en handelsvara.»

»Med blygselrodnad och tårfyllda ögon knäfälle den usla
mannen för dina fötter och bedje dig med ångerfullt hjärta om
förlåtelse, att ha tänkt så nedrigt om dig.»

»Månne du, min älskade egen Eva, har anledning att med
Profeten Nathan yttra: just du, David, är denna mannen.»

»Du har visserligen anledning att tänka ett och annat om
mig, som plågat, sårat och skymfat dig.»

»Jag är visserligen en handelsman, men som sådan borde
man ej helt och hållet vara utan menskliga känslor.»

»Huru lätt vore det icke att öfvergifva en flicka, om hon
kunde anses som allt annat dödt ting, men så är icke fallet.»

»Då jag begärde ditt hjerta och din hand, så skedde
detta icke att äfventyras med dig, min Eva, min föresats var
orubblig och kärleken fullkomlig, som ingen menniska hade
kunnat förändra, men kort derpå, då jag fann din tystlåtenhet,
brist på ämnen till samtal och underlägsenhet att försvara dig,
ansåg jag mig ha misstagit mig och dig ej kunna följa med
min verkningskrets. Afven ansåg jag dig äga mindre
sällskaps-vana, världserfarenhet, som tyngde och hvilade tungt på mitt
hjärta, och detta gaf mig anledning till mitt handlingssätt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:53:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ajahlstrom/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free