Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fallet af gamla tider en mjölkvarn varit byggd och tillåten under
Yläne gård. För dess obekvämlighet och ringa fall hade kvarnen
redan länge stått öde och obrukbar, så att intet kvarnhus mera
var tillseendes. På detta ställe hade Creutz år 1682 begynnt
uppföra en sågdam, men då fallet var lågt och det var att
frukta att dammen skulle göra de kring träsket boende åboerna
skada, hade Creutz med böndernas tillåtelse låtit gräfva ett nytt
utfallsdike ifrån Pyhäjärvi, ungefär ett halft stenkast från stora
strömsutloppet, därifrån vattnet leddes till ett särskildt utlopp
och förenade sig med strömmen först nedanför stora fallet.
I denna ränna hade Creutz låtit inrätta en sågkvarn med ett
blad, som vid tiden för syneförrättningen var i full gång och
till hvilken sågstocken hemtades både från Yläne gård och
kringliggande trakter.
Utom genom kungsådran ledde sig vattnet genom fyra
grenar och vattenfall. Tre vattenådror gingo till lika många
fotkvarnar, som tillhörde Kautua by och den fjerde ådran gick
till en välterkvarn, som tillhörde Vahe kronogård. Ett halft
stenkast nedanför det förra kom ännu ett vattenfall med en
fotkvarn och en gammal sågkvarn. Fotkvarnen var uppbyggd
år 1666 af grefve VVittenberg, men stod för tiden öde. Efter
detta kom det tredje strömfallet ungefär tre stenkast lägre ner
och uti det tvenne fotkvarnar en på hvardera sidan om
strömmen, tillhörande den ena bönder i Sorkkis och Kyrkobyn, den
andra Lähteenoja säterigård.
Således kvarn vid kvarn. Men det fanns dock plats .och
vattenkraft mer än nog också för ett järnbruk där den gamla
mjöl- och sågkvarnen stodo. Grundläggandet af ett sådant mötte
inga svårigheter och städernas affärsmän hade här inga
intressen att bevaka såsom senare i Fredriksfors. Tvärtom tycktes
Kauttua bönderna, hvilka voro fattiga och bebodde frostömma
hemman, ha varit nöjda att erhålla arbete och förtjenst å
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
