Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
densamma sköttes intill år 1830, då godset den 22 september
1830 köptes af viceordföranden i senaten geheimerådet Anders
Henrik Falck, som för detsamma erlade ett pris af 240,000
rubel banco assignationer.
Af köpesumman blef geheimerådet emot inteckning
statsverket skyldig 200,000 rubel banco. År 1835 hade ännu ingen
kapitalafbetalning skett, och räntan för de två föregående åren
var dessutom obetald. Med anledning häraf gjorde Finlands
Banks direktion hos senaten förfrågan, huruvida den intecknade
egendomen borde för statsverkets räkning försäljas eller om
den bristande inbetalningen finge nu och framdeles, då liqvid
i rättan tid ej skett, i vanlig ordning utmätningsvis genom
vederbörande landshöfding indrifvas. Senaten svarade, att
gällande författningar rörande lån ur bankens primitiva fond icke
kunde i förevarande fall tillämpas, utan ägde direktion härvid
ställa sig till efterrättelse, hvad allmänna lagen i sådant afseende
innehölle. År 1839 var lånesumman ännu oafkortad och tio år
senare återstod däraf 37,714 rubel silfver samt en del af
räntorna. Ännu år 1857 utgjorde skulden till statsverket 27,428
rubel silfver och var bruket dessutom graveradt med ett privat
lån stort 7,000 rubel.
Från geheimerådet Falcks tid återfinnas jämförelsevis få
uppgifter angående Fredriksfors’ bruks drift. Ägaren var bosatt
å Kautua och egendomen sköttes af förvaltare. Antagligen gick
driften sin gilla gång och torde inkomsterna icke heller varit de
sämsta, då järnkonsumtionen å orten betydligt tilltagit, sedan
skeppsbyggeriet i Björneborg på trettio- och fyratiotalen
uppblomstrat. Järn från Fredriksfors exporterades denna tid äfven
till Ryssland, t. ex. till Reval.
En hel mängd mutsedlar utvisa, att man från eget land
sökte erhålla malm för masugnen. År 1836 erhölls mutsedel å
bärgsmalm på Storskärs holme uti Töfsala socken och ett annat
fynd gjordes 1847 uti ett kärr i Nauhia by i Hvittis. År 1852
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
